Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Erytromycin

Klassificering: 2

Preparat: Abboticin Amdipharm, Abboticin®, Abboticin® Novum, Ery 500 mg, Ery-Max®, Erythromycin Ebb, Erythromycin Panpharma

ATC kod: J01FA01

Substanser: erytromycin, erytromycinacistrat, erytromycinestolat, erytromycinetylkarbonat, erytromycinetylsuccinat, erytromycinglukeptat, erytromycinlaktobionat, erytromycinpropionat, erytromycinstearat, erytromycinstinoprat, erytromycintiocyanat

Bedömning

Användning av erytromycin i tidig graviditet har kopplats till en något ökad risk för lindriga hjärtfel. Om man kan välja mellan erytromycin eller penicillin V i tidig graviditet, är det senare att föredra. Den individuella riskökningen är dock så liten, att det inte finns anledning till oro om exponering för erytromycin ändå skett i tidig graviditet.

Bakgrund

Analysen av samband mellan användning av antibiotika och uppkomst av missbildningar försvåras av att antibiotika ibland ges vid virusinfektioner, som i sig kan utgöra en svag teratogen risk, eller vid sekundärinfektioner till sådana virussjukdomar.

I ett svenskt arbete jämfördes graviditetsutfallet efter det att modern använt erytromycin, med om hon använt penicillin V och man fann tecken på en specifikt ökad risk för medfödda hjärtfel efter erytromycin [1]. En tänkbar förklaring till fyndet gavs också. Det påpekas emellertid att användningsområdena för de två antibiotikumen inte är helt likartade och att möjligheten att det rör sig om ett slumpfynd inte kan uteslutas. De iakttagna hjärtfelen var främst ventrikel- och förmaksseptumdefekter, det vill säga relativt lindriga tillstånd. Fynden har konfirmerats i senare analyser av svenska data [2]. Däremot har ingen ökad risk för hjärtfel setts i studier från andra länder [3-5).

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 2357 barn vars mödrar rapporterat användning av erytromycin i tidig graviditet. Bland dessa barn hade 48 (2,0%) barn en missbildningsdiagnos, mot 48-49 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen är således helt normal, men av barnen hade 24 något medfött hjärtfel (16-17 förväntade), vilket är något fler än förväntat.

Behandling av nyfödda barn med erytromycin har satts i samband med en ökad risk för pylorustenos [6,7]. Störst tycks risken vara under de två första levnadsveckorna. Teoretiskt skulle en risk också kunna finnas vid exponering i sen graviditet. En svag antydan till sådant samband har också dock påvisats i några studier [1, 6] medan andra inte har konfirmerat detta [9, 10].

Uppdaterat: 2017-11-21

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Källén B, Danielsson BR. Fetal safety of erythromycin An update of Swedish data. Eur J Clin Pharmacol. 2014;70:355-60. PubMed
  2. Källén BA, Otterblad Olausson P, Danielsson BR. Is erythromycin therapy teratogenic in humans?. Reprod Toxicol 2005;20:209-14. PubMed
  3. Bérard A, Sheehy O, Zhao JP, Nordeng H. Use of macrolides during pregnancy and the risk of birth defects: a population-based study. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2015;24:1241-8. PubMed
  4. Romøren M, Lindbæk M, Nordeng H. Pregnancy outcome after gestational exposure to erythromycin - a population-based register study from Norway. Br J Clin Pharmacol. 2012;74:1053-62. PubMed
  5. Czeizel AE, Rockenbauer M, Sorensen HT, Olsen J. A population-based case-control teratologic study of oral erythromycin treatment during pregnancy. Reprod Toxicol 1999;13:531-6. PubMed
  6. Lund M, Pasternak B, Davidsen RB, Feenstra B, Krogh C, Diaz LJ et al. Use of macrolides in mother and child and risk of infantile hypertrophic pyloric stenosis: nationwide cohort study. BMJ. 2014;348:g1908. PubMed
  7. Cooper WO, Griffin MR, Arbogast P et al. Very early exposure to erythromycin and infantile hypertrophic pyloric stenosis. Arch Pediatr Adolesc Med 2002;156:647-50. PubMed
  8. Cooper WO, Ray WA, Griffin MR. Prenatal prescription of macrolide antibiotics and infantile hypertrophic pyloric stenosis. Obstet Gynecol 2002;100:101-6. PubMed
  9. Lin KJ, Mitchell AA, Yau WP, Louik C, Hernández-Díaz S. Safety of macrolides during pregnancy. Am J Obstet Gynecol. 2013;208:221e1-8. PubMed
  10. Bahat Dinur A, Koren G, Matok I, Wiznitzer A, Uziel E, Gorodischer R et al. Fetal safety of macrolides. Antimicrob Agents Chemother. 2013;57:3307-11. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.