Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Hypericum perforatum (johannesört)

Klassificering: 2

Preparat: Hypermin, Johannesört Salus, Neurokan

ATC kod: N05B, N05BX, N06, N06AX

Substanser: Hypericum perforatum (johannesört), Hypericum perforatum (johannesört) färsk ört; torrt extrakt (3,1-4,0:1); etanol 60 %, Hypericum perforatum (johannesört) färsk ört; torrt extrakt (6,4-19,7:1); etanol 87 %, hypericum perforatum (johannesört) ört, pulver, Hypericum perforatum (johannesört) ört; pulver, Hypericum perforatum (johannesört) ört; torrt extrakt (3-7:1); metanol 80 %

Bedömning

Växtbaserade läkemedel och naturläkemedel bör undvikas under graviditeten då deras kliniska effekt och säkerhet inte kan testas på ett tillfredsställande sätt, se nedan under Bakgrund. Detta gäller även produkter innehållande johannesört, för vilka erfarenheten av användning under graviditet är begränsad. En eventuell riskökning i det enskilda fallet, är dock knappast så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt johannesört i tidig graviditet.

Bakgrund

Generellt bör man avstå från att använda växtbaserade läkemedel och naturläkemedel under graviditeten. Preparaten har inte genomgått samma rigorösa studier av effekt och säkerhet som moderna läkemedel. De innehåller även ett stort antal olika ämnen och sammansättningen kan variera mycket mellan olika tillverkningssatser, beroende på t.ex växtplats, klimatvariation och skördetid. Det är särskilt viktigt att vara restriktiv med produkter som inte är godkända av Läkemedelsverket då de kan innehålla tillsatsämnen eller föroreningar som inte framgår av innehållsförteckningen. För de flesta växtbaserade läkemedel är det inte heller möjligt att analysera eventuell fosterpåverkan med hjälp av det svenska Medicinska födelseregistret.

Extrakt av Hypericum perforatum (johannesört) innehåller en stor mängd olika kemiska föreningar och exakt vilka som anses ha en farmakologisk effekt är fortfarande omdiskuterat och inte helt utrett. Extrakten ingår i ett flertal växtbaserade läkemedel som används mot lätt nedstämdhet och lindrig oro [1-3]. Johannesörts fosterpåverkan har undersökts i två studier av ett litet antal kvinnor [4-5]. Totalt ingick 92 gravida som använt johannesört, varav 49 som använt det i tidig graviditet. Resultaten tyder inte på negativ fosterpåverkan. Säkra slutsatser kan dock inte dras då erfarenheten fortfarande får anses sparsam. Observera att johannesört inducerar ett flertal leverenzymer som medverkar i metabolismen av många läkemedel och effekten kan sitta i upp till två veckor efter avslutad behandling [2-3]. 

Observera att ovanstående bedömning av Hypericum perforatum avser de läkemedel som listas under rubriken preparat. Andra produkter kan innehålla ytterligare substanser som inte omfattas av denna granskning.

 

Uppdaterat: 2018-12-10

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2018-04-01

Referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. EMA. Assessment report on Hypericum perforatum L, herba . EMA [www]. [updated 2018-01-30, cited 2018-07-10]. Draft
  3. Barnes J, Anderson LA, Phillipson JD. St John's wort (Hypericum perforatum L): a review of its chemistry, pharmacology and clinical properties. J Pharm Pharmacol. 2001;53(5):583-600. PubMed
  4. Moretti ME, Maxson A, Hanna F, Koren G. Evaluating the safety of St John's Wort in human pregnancy. Reprod Toxicol. 2009;28(1):96-9. PubMed
  5. Kolding L, Pedersen LH, Henriksen TB, Olsen J, Grzeskowiak LE. Hypericum perforatum use during pregnancy and pregnancy outcome. Reprod Toxicol. 2015;58(0):234-7. PubMed

Författare: Patrik Sköld, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.

Fasstexter