Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Loperamid

Klassificering: 2

Preparat: Dimor®, Dimor® Comp, Imodium, Imodium Janssen-Cilag Ltd, Imodium N, Imodium Plus, Imodium®, Imolopera, Imolopesim, Lopacut, Loperamid ABECE, Loperamid Apofri, Loperamid Evolan, Loperamid Mylan, Primodium®, Travello

ATC kod: A07DA03, A07DA05, A07DA53

Substanser: loperamid, loperamidhydroklorid, loperamidoxid (vattenfri), loperamidoxidmonohydrat

Bedömning

Mera erfarenhet behövs innan slutlig bedömning kan ske av eventuella fosterrisker vid användning av loperamid under graviditet. Med tanke påden något ökade risken för missbildningar, som observerats, bör medlet inte ges under tidig graviditet. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock knappast så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Bakgrund

Större epidemiologiska studier av loperamid eller loperamidoxid saknas. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1 223 barn som exponerats för loperamid (1 203 barn) eller loperamidoxid (22 barn). Två barn var exponerade för både loperamid och loperamidoxid. Totalt registrerades missbildningar hos 36 barn (2,9 %), vilket är något fler än förväntat (25 barn, 2,1%).

Av barnen med registrerade missbildningar hade 12 hjärtfel mot 8-9 förväntade, vilket är något men inte signifikant fler än förväntat. Av barnen med hjärtfel hade ett barn en transposition av de stora artärerna, fyra barn hade ventrikelseptumdefekter – ett av dem med samtidig förmaksseptumdefekt, två hade isolerade förmaksseptumdefekter, ett barn hade förmaksseptumdefekt med lungartärstenos och coarctatio aortae, ett annat barn hade en förmaksseptumdefekt med diafragmabråck och tre barn hade icke specificerade hjärtfel.

Elva barn hade någon skelettmissbildning (5 förväntade), varav fem barn hade någon fotfelställning (2 förväntade). Sex barn hade hypospadi mot 2-3 förväntade, vilket är något, men inte statistiskt säkerställt fler än förväntat. Två barn hade läppgomspalt (1-2 förväntade) och två barn hade Downs syndrom (1 förväntat). Sammanfattningsvis kan man säga att det inte tycks vara någon enskild typ av missbildningar som står för den något ökade risken bland barn exponerade för loperamid eller loperamidoxid.

Erfarenheterna med loperamidoxid under graviditet är begränsade men rimligen föreligger likartade förhållanden som för loperamid, som bildas i tarmkanalen från loperamidoxid. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 22 barn vars mödrar uppgett att de använt loperamidoxid under tidig graviditet. Inget av barnen hade någon missbildningsdiagnos.

Uppdaterat: 2018-10-30

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Schwethelm B, Margolis LH, Miller C, Smith S Risk status and pregnancy outcome among Medicaid recipients. Am J Prev Med 1989;5:157-63. PubMed
  2. Einarson A, Mastroiacovo P, Arnon J, Ornoy A, Addis A,Malm H et al. Prospective controlled, multicentre study of loperamide in pregnancy. Can J Gastroenterol 2000;14:185-7. PubMed
  3. Källén B, Nilsson E, Otterblad Olausson P. Maternal use of loperamide in early pregnancy and delivery outcome. Acta Paediatr 2008;97:541-5. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.