Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Talidomid

Klassificering: 3

Preparat: Talidex, Talizer, Thalidomide Celgene

ATC kod: L04AX02

Substanser: talidomid

Bedömning

Talidomid är strikt kontraindicerat under graviditet. Om exponering ändå skett i tidig graviditet (d.v.s före 50 dagar efter sista menstruationen) skall patienten snarast remitteras till specialist med särskild erfarenhet av liknande problem för ställningstagande till att eventuellt avbryta graviditeten. Vid behandling av kvinnor i fertil ålder skall ett speciellt preventivprogram användas.

Bakgrund

Talidomid (i Sverige främst sålt som Neurosedyn) introducerades i Tyskland 1956 som sömnmedel och lugnande medel och användes i vissa länder också för graviditetsillamående. 1959 beskrevs för första gången ett missbildat barn med de förändringar, som senare visades bero på att modern använt talidomid, men först i december 1961 kunde man knyta samman användningen av läkemedlet med uppkomsten av missbildningarna. Läkemedlet drogs in relativt snabbt efteråt. Totalt skadades cirka 130 barn i Sverige och i hela världen kanske 8-10 000.

De typiska skadorna var utpräglade extremitetsreduktioner, ameli och fokomeli, men talrika andra missbildningar iakttogs också. Graden av skada varierade från total avsaknad av extremiteter till enbart störningar i tummens utveckling. Övre extremiteterna drabbades oftare än nedre extremiteterna. Öron- och ögonmissbildningar var vanliga liksom ryggradsmissbildningar. Ett vanligt fenomen var ett kapillärt hämangiom på överläppen. I de inre organen förekom missbildningar i hjärta, njure och tarmkanal samt koanalatresi medan centrala nervsystemet i regel inte var skadat. Fall av autism bland talidomiskadade personer har dock beskrivits.

Skadorna uppstod främst vid exponeringar under tiden 34-50 dagar efter sista menstruationen. Storleken av den intagna dosen var av mindre betydelse. Skadefall efter att modern endast använt en tablett på 50 eller 100 mg förekom. Den egentliga teratogena mekanismen för talidomid är fortfarande inte säkert känd även om flera olika alternativ diskuterats.

Efter det att talidomid dragits in som sömnmedel och lugnande medel fortsatte i vissa länder användningen på en helt annan indikation: lepra. I dessa länder (t.ex. Brasilien) har fortsatta fall av talidomidskador iakttagits.

Talidomid har en immunomodulerande och en angiogeneshämmande effekt. Under senare tid har nya indikationsområden för talidomid tillkommit och preparatet är tillbaka i den terapeutiska arsenalen. I Sverige är talidomid numera godkänt för behandling av multipelt myelom men används även vid andra tillstånd.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns ingen kvinna som uppgivit att hon använt talidomid under graviditeten.

Uppdaterat: 2013-08-08

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2012-08-25

Referenser

  1. Paumgartten FJ, Chahoud I. Thalidomide embryopathy cases in Brazil after 1965. Reprod Toxicol 2006;22:1-2. PubMed
  2. Schuler-Faccini L, Soares RC, de Sousa AC, Maximino C, Luna E, Schwartz IV et al. New cases of thalidomide embryopathy in Brazil. Birth Defects Res A Clin Mol Teratol 2007;79:671-2. PubMed
  3. Smithells RW, Newman CG. Recognition of thalidomide defects. J Med Genet 1992;29:716-23. PubMed
  4. Stromland K, Miller MT. Refractive evaluation in thalidomide embryopathy. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol 1992;230:140-9. PubMed
  5. Castilla EE, Ashton-Prolla P, Barreda-Mejia E, Brunoni D, Cavalcanti DP, Correa-Neto J et al. Thalidomide, a current teratogen in South America. Teratology 1996;54:273-7. PubMed
  6. Miller MT, Stromland K. Teratogen update: Thalidomide: a review, with a focus on ocular findings and new potential uses. Teratology 1999;60:306-21. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.

Fasstexter