Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Tranexamsyra

Klassificering: 2

Preparat: Cyklo-f®, Cyklokapron, Cyklokapron®, Cyklonova, Pilexam, Statraxen, Tranexa, Tranexamic acid Accord, Tranexamic acid Stragen, Tranexamsyra APL, Tranexamsyra Ebb, Tranexamsyra Orifarm, Tranon®

ATC kod: B02AA02

Substanser: tranexamsyra

Bedömning

Man kan inte utesluta en svag teratogen effekt av tranexamsyra och användning under graviditet bör undvikas. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock knappast så stor att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Bakgrund

Tranexamsyra hämmar plasminogenaktivering och har som indikation ökad blödningsbenägenhet inklusive menorragi. Ingen epidemiologisk undersökning av användning av tranexamsyra under graviditet finns publicerad.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 982 barn, vars mödrar uppgivit användning av tranexamsyra i tidig graviditet. Andelen för tidigt födda barn (21% mot förväntade 6,2%), barn med låg födelsevikt (14% mot förväntatde 4,4%), och barn som var lätta för tiden (4,6% mot förväntade 2,7%) var ökad. Hela 87 barn (mot 29 förväntade) var födda i flerbörd. Vidare hade 41 barn någon missbildning, vilket är en klart ökad frekvens (4,2% mot förväntade 2,1%). Fyra barn dog efter födelsen. Sammantaget är således förlossningsutfallet klart sämre än förväntat. Det är dock omöjligt att säga huruvida detta beror på läkemedlet eller grundläggande sjukdomstillstånd som har föranlett förskrivning av läkemedlet. Det är välkänt att det finns ett samband mellan blödningar under graviditet och viss riskökning för fosterdöd, prematur födsel, och fosterskador.

Bland de 41 barnen med någon missbildning var det framförallt hjärtmissbildningar som var överrepresenterade (16 barn hade något hjärtfel mot 6-7 förväntade). Speciellt tycks andelen barn med förmaksseptumdefekter vara förhöjd – sex barn mot ett förväntat. Fem barn hade ventrikelseptumdefekt varav det ena kombinerat med uretravalvel och ett annat kombinerat med en förmaksseptumdefekt, ett förmaksseptumdefekt kombinerad med kraniostenos och tungband, fyra enbart förmaksseptumdefekt, ett ospecificerad septumdefekt, ett pulmonalisstenos kombinerat med pes equinovarus, tre ospecificerade hjärtfel.

Fem barn (mot 1 förväntat) hade någon missbildning i njurar/urinvägar, och 6 barn (mot 2 förväntade) hade någon skelettmissbildning (förutom fotfelställning). Bland barnen med skelettmissbildningar hade två barn kraniostenos och tre barn hade polydaktyli). Annars var det inte någon speciell missbildningstyp som var överrepresenterad, utan den något ökade risken tycktes gälla generellt över de vanligaste typerna av missbildningar.

Uppdaterat: 2018-07-26

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.