Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Triamcinolon – för hud och slemhinnor

Klassificering: 2

Preparat: Aftab, Kenacombin® Novum, Kenacort®-T, Kenacort®-T comp., Kenacutan®, Kenalog in Orabase, Pevison, Pevisone, Pevisone®, Triamcinolon APL, Volon A Haftsalbe, Volon A Tinktur N

ATC kod: A01AC01, D01AC20, D07AB09, D07BB03, D07XB02

Substanser: triamcinolon, triamcinolonacetonid, triamcinolonhexacetonid

Bedömning

Alltför utbredd utvärtes användning av triamcinolon skall, speciellt under ocklusion, för säkerhets skull undvikas under graviditet. Den eventuella individuella riskökningen är dock inte så stor så att det finns anledning till oro om kvinnan ändå har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Vid utvärtes behandling av stora ytor med kortikosteroider,speciellt under ocklusion, sker viss absorption, men det är inte troligt att dessa mängder skulle kunna utöva någon missbildningsframkallande effekt. I ett arbete tyckte man sig dock se en ökad frekvens av kluven läpp eller gom efter det att modern använt kortikosteroider topikalt medan det i ett annat, ganska litet arbete, inte sågs några ogynnsamma effekter.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1 074 barn vars mödrar uppgivit användning av någon medelstark kortikosteroidsalva/kräm – 20 av barnen (mot 22 förväntade) hade en missbildning, tre av dem hade en läppgomspalt (1-2 förväntade).

Specifikt om triamcinolon

Triamcinolon är en medelstark glukokortikoid som bland annat används för injektion (se särskilt dokument), för utvärtes behandling och som nässpray (se särskilt dokument).

Det finns 353 barn i det svenska Medicinska födelseregistret vars mödrar uppgivit användning av triamcinolon utvärtes i tidig graviditet. Sju barn hade en missbildningsdiagnos (mot 7-8 förväntade). Missbildningsfrekvensen var således helt normal. Två barn hade ventrikelseptumdefekter, ett hade en ospecificerad hjärtmissbildning, ett hade en kluven gom och samtidig hydrocefalus och två barn hade fotfelställningar.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för triamcinolon var aktuella 2012-08-25).

Uppdaterat: 2018-05-18

Uppgifterna ur födelseregistret är från: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed
  8. Chi CC, Wang SH, Wojnarowska F, Kirtschig G, Davies E, Bennett C. Safety of topical corticosteroids in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10:CD007346. PubMed
  9. Edwards MJ, Agho K, Attia J, Diaz P, Hayes T, Illingworth A et al. Case-control study of cleft lip or palate after maternal use of topical corticosteroids during pregnancy. Am J Med Genet 2003;120A:459-63. PubMed
  10. Mygind H, Thulstrup AM, Pedersen L, Larsen H. Risk of intrauterine growth retardation, malformations and other birth outcomes in children after topical use of corticosteroid in pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand 2002;81:234-9. PubMed
  11. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Stockholms läns landsting.