Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Atorvastatin

Sammanfattning

Persistens. Atorvastatin bryts ner i miljön.
Bioackumulering. Atorvastatin har låg potential att bioackumuleras.
Toxicitet. Atorvastatin har måttlig kronisk toxicitet.
Risk. Mer fettlösliga statiner (simvastatin, atorvastatin) kan vara tämligen potenta och utgör (tillsammans med ezetimib) en något högre risk än övriga, men sannolikt är halterna i miljön ändå väl under de koncentrationer som ger upphov till effekter.

 

Denna sammanfattande information om miljöfara kommer från Fass.se. Risken är från rapporten av Goodpoint.

Detaljerad information

Fass miljöinformation

Fass miljöinformation för atorvastatin från Atozet (atorvastatin, ezetemib) från Organon Sweden (hämtad 2024-03-18).

Fara

Persistens: "DT50 in total system = 26.4 to 32.4 days."

Bioackumulation: OECD 107: pH 7 = 1,62. "Since log D < 4 at 7, the substance has low potential for bioaccumulation."

Kronisk toxicitet: Det finns data för 3 trofinivåer, känsligaste kräftdjur (Daphania magna) NOEC 200 mikrog/L.

Risk

PEC/PNEC utgår från försäljningsdata i Sverige under år 2022. PEC/PNEC = 0,055 vilket ger risken försumbar.

Rapport Goodpoint 2016

Försäljningen av atorvastatin i Region Stockholm har under senare år ökat, men mätningar under samma tidsperiod har visat att det är god marginal mellan halter i miljön och den mängd som ger miljöpåverkan.

Rapport Goodpoint 2019

Jämförande bedömning av miljörisk vid användning av simvastatin, atorvastatin, rosuvastatin, pravastatin samt ezetimib.

"Även om det finns kunskapsluckor särskilt med avseende på relevanta toxicitetsstudier finns det ingen uppenbar miljörisk med någon av de undersökta blodfettssänkande substanserna i svenska vattendrag givet dagens kunskapsläge. Inga utbyten förordas därför ur miljösynpunkt. Risken förefaller helt försumbar för den mycket vattenlösliga substansen rosuvastatin. Mer fettlösliga statiner (simvastatin, atorvastatin) kan vara tämligen potenta och utgör (tillsammans med ezetimib) en något högre risk än övriga, men sannolikt är halterna i miljön ändå väl under de koncentrationer som ger upphov till effekter. Fler effektstudier behövs dock. För ezetimib och pravastatin är effektdata än mer bristfälliga. För pravastatin bedöms dock risken som låg baserat på dess relativt låga fettlöslighet (och därmed förmåga att ansamlas i biota) i relation till dess potens i människa. Ezetimib är mer fettlösligt, men avskiljs åtminstone till del i avloppsreningsverken, hur mycket är oklart på grund av höga detektionsgränser. Baserat på uppmätt biokoncentrationspotential finns en viss, men låg risk för denna substans."

Författad vid avdelningen Kunskapsutveckling, Region Stockholm