Fyra dagar antibiotika lika bra som åtta vid bukinfektion

Studien inkluderade 518 sjukhusvårdade patienter, medelålder 52 år, med komplicerad bukinfektion. Ungefär en tredjedel av infektionerna härstammade från tjocktarm eller ändtarm och ungefär hälften så många härstammade från blindtarmen. Apache II score, som är ett mått på mortalitetsrisk, var i medeltal 10 av max 71. Patienterna hade innan behandlingen påbörjades genomgått nödvändig kirurgi och andra åtgärder för att stäva infektionen. De vanligaste kirurgiska åtgärderna var perkutana dränage eller resektion och dränage.

Den experimentella gruppen fick antibiotika i fyra dagar (+/- en dag). Kontrollgruppen behandlades till och med två dagar efter det att fysiologiska tecken på infektion försvunnit (feber <38 grader, leukocyter <11 och förmåga att äta hälften av sin normala kost) men högst tio dagar, vilket i medeltal resulterade i åtta dagars antibiotikabehandling.

Lika mycket komplikationer

Bukinfektioner leder relativt ofta till komplikationer, vilket kan vara en anledning till att det känns osäkert att stoppa behandlingen innan infektionstecknen försvunnit. Det var dock ingen skillnad på andelen som inom 30 dagar drabbades av infektion vid operationsstället, återkommande infektion eller död i den experimentella armen och kontrollarmen i studien (totalt 21,8 respektive 22,3 procent; p=0,92). Andelen döda var 1,2 respektive 0,8 procent. Kliniska och labmässiga tecken på infektion som kvarstår efter en kortare tids antibiotikabehandling kan snarare bero på patientens immunaktivitet än att infektionen inte är under kontroll.

Val av antibiotika var inte definierat i studien men de mest använda var piperacillin‐tazobaktam, metronidazol, ciprofloxacin och vankomycin. På grund av oroande resistensutveckling vid bukinfektioner, till exempel genom vankomycinresistenta enterokocker (VRE) eller betalaktamaser med utökat spektrum (ESBL), bör ett flertal åtgärder vidtas för att bromsa denna utveckling. Kortare behandlingstider är en viktig åtgärd som bekräftas av denna studie

Elin Jerremalm, apotekare
Christer Norman, allmänläkare, Strama och Stockholms läns läkemedelskommitté

1. Sawyer RG, Claridge JA, Nathens AB, Rotstein OD, Duane TM, Evans HL et al. Trial of short-course antimicrobial therapy for intraabdominal infection. N Engl J Med. 2015 May 21;372(21):1996-2005. PubMed
   
2. Strama Stockholm. Antibiotikaanvändning i sluten vård. Kirurgiska bukinfektioner