Hög följsamhet till Kloka Listan i 15 år

År 2000 introducerades gemensamma rekommendationer för basläkemedel för öppen- och slutenvård i Stockholm. Året därpå fick de namnet Kloka Listan. I dag inkluderar Kloka Listan cirka 200 basläkemedel och ungefär 100 specialläkemedel, ett antal som har varit tämligen oförändrat sedan listan introducerades.

Vi har gjort en retrospektiv analys av förskrivningsdata från Stockholms läns landsting, SLL, från 2000 till 2015 och jämför dessa med rekommendationerna i Kloka Listan för respektive år. Följsamhet till rekommendationerna för basläkemedel för alla förskrivare ökade från 75 till 84 procent mellan 2000 och 2015. För primärvården är motsvarande siffror 80 respektive 90 procent mellan 2005 och 2015 och variationen mellan vårdcentralerna minskade från 32 till 13 procent. Inom specialistvården ökade följsamheten till Kloka Listan (både bas- och specialläkemedel) från 77 till 88 procent mellan 2007 och 2015.

Vi studerade även några specifika läkemedelsgrupper där det hade funnits Kloka råd. Ett Klokt råd som har funnits under många år, är att minska förskrivningen av protonpumpshämmare, PPI, men någon effekt av detta råd har vi inte kunnat se. Däremot sågs en avsevärd ändring i enlighet med rekommendationen efter rådet om att byta från diklofenak till naproxen. Detta kan bero på att förskrivarna såg rådet om att undvika diklofenak (på grund av ökad risk för hjärtkärlsjukdom) som viktigare än rådet att undvika PPI (bör bara användas om tydlig indikation finns).

Engagemang och förtroende

Den höga följsamheten till Kloka Listan kan bero på flera olika faktorer. Grunden till framgången är engagemang av kliniker och experter över klinik- och organisationsgränser i hela Stockholms hälso- och sjukvård. En strikt jävspolicy och transparent process ger högt förtroende för rekommendationerna och en organisation för fortbildning stöder förskrivarna med olika fortbildningsaktiviteter. Högkvalitativa evidensbaserade rekommendationer som de i Kloka Listan kommer att bli allt viktigare med ökande antal läkemedel och läkemedelskostnader, och framtida rekommendationer bör i större utsträckning även inkludera förhållningssätt till nya, dyra läkemedel.

Jaran Eriksen, med dr, specialistläkare klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, autoreferat

1. Eriksen J, Gustafsson LL, Ateva K, Bastholm-Rahmner P, Ovesjö ML, Jirlow M et al. High adherence to the 'Wise List' treatment recommendations in Stockholm: a 15-year retrospective review of a multifaceted approach promoting rational use of medicines. BMJ Open. 2017 May 2;7(4):e014345