Nytt stöd kring ordination och läkemedelshantering till barn

Läkemedelsbehandling av barn kräver extra kunskap eftersom många läkemedel som används till barn inte är godkända för det. Dokumentationen är ofta bristfällig. Barn är dessutom en heterogen grupp där till exempel läkemedelsomsättning och känslighet för läkemedel varierar i olika åldrar. Barn i samma ålder kan också skilja sig mycket i vikt. Risken för läkemedelshanteringsfel är större hos barn än hos vuxna. Ofta saknas rätt styrka av ett läkemedel och utvägen blir då många gånger att dela en tablett eller att späda en lösning till rätt dos.

När godkänd produktinformation saknas eller är otillräcklig behövs andra källor för att kunna ordinera och hantera läkemedel till barn. I kunskapsdokumentet finns en tabell med ett urval av vanliga källor, både svenska och internationella, som används inom barnsjukvården. Där nämns till exempel ePed, som är en nationell databas som innehåller läkemedelsinformation anpassad för behandling av barn. I ePed finns även läkemedelsinformation för licens- och ex temporeläkemedel och läkemedel som används off label.

Stöd till hälso- och sjukvården

Kunskapsdokumentet, som är tänkt att vara en vägledning för hälso- och sjukvården, innehåller beskrivning av moment som ingår i ordination, iordningställande, administrering och uppföljning, praktisk hantering av läkemedel och informationsöverföring. Det tar också upp patientsäkerhetsrisker. I dokumentet ges stöd och rekommendationer kring olika delar i processen.

• Ordination
  Vid ordinationen ska förskrivaren ta ställning till flera viktiga faktorer för det enskilda barnet som till exempel hälsotillstånd, ålder, vikt, lämpligt läkemedel (vilket även omfattar administreringsväg och beredningsform), samt vilken dos som behövs. I avsnittet ges bland annat råd om att i första hand välja godkända läkemedel och om det saknas kan off label eller ex tempore användas. Inför valet av läkemedel, beredningsform och dosering finns ett antal saker att fundera över som till exempel känslighet för hjälpämnen, vilken acceptans barnet har för en viss beredningsform, hur länge behandlingen ska pågå och om det ska göras koncentrationsbestämning. Det är viktigt att följa upp följsamheten till behandlingen, framför allt hos ungdomar. Ordinationen ska dokumenteras.
• Iordningställande
  Läkemedel kan iordningställas av olika personer och det kan ske i olika miljöer. Det är vanligt att ett läkemedels beredningsform behöver anpassas till barnet före administrering. En lösning måste kanske spädas, en tablett krossas eller innehållet i en kapsel strös över mat. Vissa förändringar av beredningsformer är direkt olämpliga då det kan uppstå biverkningar eller effekten kan utebli, som till exempel vid krossande av en depå- eller enterotablett eller att ge intravenösa läkemedel peroralt. I avsnittet beskrivs hela processen för iordningställandet av läkemedel, från överförandet av information från läkemedelsordinationen till förvaring av det iordningställda läkemedlet och efterstädning.
• Administrering
  Barnets ålder har betydelse för hur läkemedel kan administreras och administreringen ska ske med så lite obehag för barnet som möjligt. Valet av medicinteknisk produkt är viktigt. Vid användning av sprutor ska till exempel en spruta med lämplig gradering och storlek användas för den volym som ska ges. Volymen bör inte vara mindre än en fjärdedel av sprutstorleken. På en infusionspump ska namn och styrka på läkemedlet synas i pumpens display och vid användning av sond för enteral administrering ska storleken vara anpassad efter barnets behov och ålder.
• Uppföljning
  Eftersom dokumentation om effekt och säkerhet för läkemedel till barn ofta är ofullständig är det extra viktigt med uppföljning. Det bör ske efter nyinsättning, vid förändringar i behandlingen eller regelbundet vid långtidsbehandling. All uppföljning bör dokumenteras i journalen. I uppföljningen ingår förutom kontroll av utebliven eller bristande effekt och biverkningar, även dokumentation om eventuella läkemedelshanteringsfel. Risker som läkemedelshanteringsfel rapporteras som avvikelser och om de är allvarliga enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Misstänkta läkemedelsbiverkningar rapporteras till Läkemedelsverket.
  

Viktigt med kompetensutveckling

Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal som ordinerar och hanterar läkemedel till barn har rätt kompetens. De måste inte bara ha kunskap kring läkemedelsprocessen från ordination till uppföljning utan också ha kunskap om barns utveckling och särskilda behov samt förstå vikten av ett korrekt bemötande. För att kunna uppfylla dessa krav måste ny personal utbildas och befintlig personal vidareutbildas. Det nya kunskaps-
dokumentet från Läkemedelsverket kan vara en källa för kompetensutveckling.

Susanne Elfving

1. Läkemedelsverket. Säkrare ordination och läkemedelshantering till barn – ett kunskapsdokument. Information från Läkemedelsverket 2017;28(2):44–74