Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Positiva effekter av inhalationssteroid vid mild astma

Publicerat 2017-02-01

Daglig användning av lågdos inhalationssteroid vid mild astma förlängde tiden till första allvarliga astmarelaterade händelse, minskade lungfunktionsförsämringen och förbättrade symtomkontrollen.

I en efteranalys, post hoc, av den så kallade Start-studien undersöktes hur budesonid 400 μg (200 μg för barn under 11 år) en gång dagligen jämfört med placebo påverkade astmarelaterade händelser och symtom efter upp till tre år hos personer med mild astma. Patienterna, drygt 7 000 i åldrarna 4–66 år, grupperades efter symtom vid ”baseline” enligt följande:

  • 0–1 dagar med symtom per vecka
  • >1–2 dagar med symtom per vecka
  • >2 dagar med symtom per vecka.

Tiden till första allvarliga astmarelaterade händelse förlängdes för alla grupper: hasardkvot 0,54 för 0–1 symtomdagar, 0,60 för >1 till ≤2 symtomdagar, 0,57 för >2 symtomdagar.

Exacerbationsfrekvensen mätt som användning av orala eller systemiska kortikosteroider minskade mer i budesonidgruppen än i placebogruppen, oavsett symtomfrekvensen vid studiens början. Antalet symtomfria dagar och lungfunktion, FEV1, påverkades positivt av budesonid för alla grupper.

Studien planerades och finansierades av Astra zeneca.

Kommentar från Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar:

Artikeln redogör för en företagssponsrad post-hoc analys av en företagssponsrad studie. Författarna framhåller att det inte finns något stöd för att den relativa effekten av behandling med budesonid skulle vara mindre i grupper med symtom upp till två gånger per vecka än i grupper med symtom mer än två gånger per vecka.

I nuvarande behandlingsrekommendationer anges vanligen symtom/behov av kortverkande luftrörsvidgare mer än två gånger per vecka som markör för behov av regelbunden underhållsbehandling inhalationssteroid.

Med tanke på metodiken får den nya studien betraktas som hypotesgenererande. De studerade patienterna delas in i tre olika grupper baserat på symtomfrekvens under två veckor. Den korta observationstiden gör indelningen osäker. I resultaten redovisas hazard ratios, vilket ger en uppfattning om relativ risk. Ur sjukvårdssynpunkt och ur ett patientperspektiv vore det mer relevant med redovisning av den absoluta riskminskningen. Som ett exempel kan nämnas att i den grupp som har symtom 0–1 gång per vecka hade 15,4 svåra astmarelaterade händelser per 1 000 patientår i budesonidgruppen jämfört med 23,5 i placebogruppen. Detta innebär en absolut skillnad på 8,1 händelser per 1 000 patientår. Det är svårt att se att den riskminskning detta innebär för den enskilda individen skulle kunna motivera till daglig behandling, både avseende den individuella risk-nytta balansen och ur hälsoekonomisk synvinkel.

Elin Jerremalm

Källa:
  1. Reddel HK, Busse WW, Pedersen S, Tan WC, Chen YZ, Jorup C et al. Should recommendations about starting inhaled corticosteroid treatment for mild asthma be based on symptom frequency: a post-hoc efficacy analysis of the START study. Lancet. 2017 Jan 14;389(10065):157-166. PubMed

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad