Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fler barn får läkemedel när de är gratis

Publicerat 2019-10-21

Både andelen barn som hämtat ut läkemedel och antalet uttag av läkemedel har ökat efter reformen om kostnadsfria läkemedel till barn. Det framgår i Socialstyrelsens uppföljningsrapport. 

Barn i ring

Det var i januari 2016 som reformen om kostnadsfria läkemedel till barn 0–17 år trädde i kraft. Syftet var att inget barn skulle behöva avstå från läkemedel av ekonomiska skäl. I uppföljningen av reformen har Socialstyrelsen observerat några viktiga effekter.

Uthämtandet av läkemedel har ökat. Dels görs det fler uttag per barn och dels görs det uttag till en större andel barn i befolkningen. Antalet uttag har ökat med 22 procent mellan år 2015 och 2018 och under samma period ökade andelen barn i befolkningen som tagit ut läkemedel minst en gång, från 39 till 43 procent. Antalet DDD (definierade dygnsdoser) har också ökat. Ökningen gäller båda könen och samtliga studerade åldersgrupper. Den största ökningen av antalet uttag skedde under 2016 och har sedan dess planat ut något.

För de flesta läkemedelsgrupper ses en ökning av antalet läkemedelsuttag, både för läkemedel mot kroniska sjukdomar, till exempel astma, och mot övergående sjukdomar, till exempel akne. Däremot har antalet uttag av antibiotika minskat under perioden.

En stor ökning har skett när det gäller uttag för melatonin, mjukgörande salvor och medel vid förstoppning. Ökningen av melatonin kan dock ha flera orsaker, till exempel får fler diagnosen adhd (ofta med sömnproblem), läkemedlet behöver inte längre förskrivas på licens och Läkemedelsverket har kommit ut med behandlingsrekommendationer för sömnstörningar till barn. Beträffande mjukgörande medel har andelen barn i befolkningen som gjort minst ett uttag av dessa läkemedel nästan dubblerats och för medel vid förstoppning ökade antalet uttag med 50 procent mellan åren 2015–2018.

Under 2018 gjordes drygt 4,3 miljoner uttag av receptbelagda läkemedel till barn. Av drygt 2,1 miljoner barn var det mindre än hälften som hämtade ut receptbelagt läkemedel under 2018.

De vanligaste läkemedlen sett till det totala antalet uttag 2018 var astmaläkemedel, antibiotika, adhd-medel, allergimedel och mjukgörande salvor.

Enligt en webbaserad enkätundersökning till vårdnadshavare använde 97 procent av barnen det uthämtade läkemedlet. Alla läkemedel hämtas dock inte ut och de främsta förklaringarna till det anges vara att läkemedlet redan finns hemma eller att barnets besvär har gått över.

Större ökning hos ekonomiskt utsatta

I rapporten redovisas även förändringar i läkemedelskonsumtion till barn utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Under 2016 ökade antalet läkemedelsuttag mer bland barn i socioekonomiskt utsatta familjer, till exempel de med låg inkomst och utbildning och de med ekonomiskt bistånd. Under 2017 och 2018 minskade dock uttagen bland dem med ekonomiskt bistånd, medan antalet uttag bland övriga barn har fortsatt att öka.

Förskrivare har i en enkätundersökning fått utvärdera reformen och svaren är tudelade. De som var positiva tyckte att reformen gjort det möjligt för barn i mindre priviligierade grupper att få tillgång till läkemedel de behöver, medan de som var negativa ansåg att dessa familjer redan tidigare kunnat få stöd när de inte kunnat betala. Det var 32 procent av förskrivarna som ansåg att kostnadsfriheten lett till en ökad efterfrågan på receptbelagda läkemedel medan 58 procent ansåg att det inte hade påverkats, 15 procent upplevde att det blivit en ökad vårdkonsumtion till följd av reformen medan 70 procent inte tyckte det var någon skillnad. Ingen ansåg däremot att vårdkonsumtionen minskat. Svarsfrekvensen var låg, 462 svarande (29 procent).

Några förskrivare kommenterade att de tyckte att följsamheten till behandlingen hade förbättrats efter att läkemedlen blivit kostnadsfria.

Reformen har lett till ökade förmånskostnader för regionerna, framförallt under 2016 då ökningen var 550 miljoner kronor. Därefter har ökningen stabiliserats. För 2017 var ökningen 180 miljoner och 2018 var den 80 miljoner. Den största delen, 70 procent, utgörs av slopandet av patienternas egenavgifter.

Susanne Elfving

Källa

  1. Socialstyrelsen. Uppföljning av reformen om kostnadsfria läkemedel till barn. Rapport Oktober 2019

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad