Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Zopiklon vanligast vid död på grund av förgiftning

Publicerat 2019-04-01

Zopiklon var den enskilt vanligaste substansen vid dödsfall orsakade av förgiftningar av läkemedel och narkotika, under åren 2012–2017. Enligt Socialstyrelsens rapport nämndes zopiklon på dödsorsaksintyget i ungefär 100 av cirka 900 dödsfall per år.

Hand med tabletter bredvid en tom burk

I Socialstyrelsens rapport – Statistik om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar – delas dödsorsaksstatistiken in i tre grupper beroende på avsikten bakom dödsfallet:

  • olycksfall (överdos)
  • avsiktligt självtillfogad (suicid)
  • oklar (avsikten har inte gått att avgöra).

Överdos var vanligast bland män medan suicid var vanligast bland kvinnor.

Bland dem som hade sömnmedlet zopiklon på dödsorsaksintyget var den vanligaste avsikten suicid. Även sömnmedlet propiomazin och smärtläkemedlet tramadol var vanligt och många kombinerade också zopiklon och propiomazin vid suicid. Generellt var sömnmedel, lugnande medel och antidepressiva vanligt vid suicid orsakade av läkemedel och narkotika, men även paracetamol var vanligt.

Under tidsperioden 2012–2017 hade ungefär hälften mer än en substans i kroppen som kan ha bidragit till dödsfallet och en tredjedel hade tre eller fler substanser i kroppen som kan ha bidragit till döden. Den vanligaste kombinationen var alprazolam i kombination med buprenorfin.

I gruppen olycksfall (överdos) var den vanligaste orsaken olika sorters opioider, där buprenorfin låg i topp följt av heroin och metadon. Det var också vanligt med olika fentanylanaloger.

I genomsnitt har cirka 900 personer årligen under 2012–2017 dött av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. I en fjärdedel av fallen gick det inte att bestämma någon avsikt bakom dödsorsaken medan hälften av fallen räknades som olycksfall och en fjärdedel som suicid. Zopiklon nämndes i genomsnitt hos cirka 100 personer på dödsorsaksintyget varav ungefär hälften gällde suicid. Generellt handlade det dock om flera substanser och även alkohol kan ha bidragit till dödsfallen.

I Kloka listan 2019 har kapitlet om behandling vid sömnstörningar reviderats sedan 2018 för att minska användningen av sömnmedel. Fokus ligger nu främst på sömnhygieniska insatser och KBT.

– Socialstyrelsens data stärker oss i ambitionen att minska behandling med lugnande- och sömnläkemedel som stående eller långvariga vidbehovsordinationer. Medicinskt är icke-farmakologisk behandling att föredra. Även om det ur säkerhetssynpunkt handlar om en mycket liten andel som suiciderar så möjliggörs suicid genom att det förskrivs stora mängder lugnande- och sömnläkemedel, säger Mats Ek med dr, överläkare, Psykiatri Södra Stockholm, SLSO och ordförande i expertrådet för psykiatriska sjukdomar.

Se även Klokt råd: Vid sömnstörningar: Välj sömnhygieniska insatser och KBT före läkemedel. Utred bakomliggande orsak.

Susanne Elfving

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad