Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Vem i hela världen kan man lita på?

Publicerat 2018-03-04

Under de senaste decennierna har såväl utbudet av vetenskapliga publikationer inom det medicinska området som tillgängligheten till dessa ökat. Den senaste publikationen inom fältet finns ofta bara ett par klick bort.

Eva Wikström Jonsson. Foto Kari Kohvakka.

Eva Wikström Jonsson tipsar om läkemedelsvärdering. Foto Kari Kohvakka.

Det ställer extra stora krav på att vi har ett strukturerat och medvetet förhållningssätt till ny information. Hur ska vi kunna bedöma den nya informationens tillförlitlighet och relevans för våra patienter?.

En god början kan vara att granska källan till informationen. Är källan en välkänd, referentgranskad tidskrift så är det bra, även om historien lärt oss att också dessa kan göra misstag. Olika processer kan ligga bakom originalpublikationer, översiktsartiklar och kongressabstrakt. Det förekommer att tidskrifter som normalt sett innehåller artiklar som genomgått grundlig referentgranskning har supplement som inte referentgranskats på sedvanligt sätt, så det går inte att bara nöja sig med tidskriftsnamnet.

De senaste 20 åren har så kallad open access blivit mycket vanligare. Då görs hela eller delar av en tidskrifts innehåll tillgängligt kostnadsfritt på internet genom att författare eller deras institutioner betalar kostnaderna. Det har gett fler läsare tillgång till nya vetenskapliga rön. Dessvärre har det också fört med sig nackdelar. Ju fler publicerade artiklar, desto mer pengar betalas in till tidskrifterna, vilket kan leda till att kvantitet
värderas högre än kvalitet. På detta sätt har det dykt upp mindre seriösa aktörer, så kallade
”predatory journals”. Dessa annonserar efter artiklar och tar ut avgifter för online publicering, men har inte samma procedur för granskning av redaktörer och kollegor (peer review) som de traditionella, välansedda tidskrifterna.

Att en tidskrift med open access är indexerad i Web of Science eller The Directory of Open Access Journals brukar borga för viss kvalitet.

Författarnas identitet och arbetsplats är också av intresse. Är studien gjord i ett land där förhållandena liknar våra? Vilka jävsförhållanden finns uppgivna? Vem har finansierat studien och varifrån kommer frågeställningen och designen? Detta är exempel på frågor vi behöver ha med oss för att kunna värdera informationen i vetenskapliga publikationer.

Eva Wikström Jonsson, docent, klinisk farmakolog

Senast ändrad 2019-10-11

Evidens nr 1 2018

Eva Wikström Jonsson tipsar om läkemedelsvärdering
Det här är del ett i serien om läkemedelsvärdering. Läs del två här