Frågeverktyg ger säkrare ångestdiagnos

För att underlätta en korrekt diagnossättning rekommenderas att använda ett diagnosverktyg, som komplement till en medicinsk och psykiatrisk undersökning av patienten.

– Mini är det bästa för primärvård. Det ger en differentialdiagnostisk bedömning och kan hjälpa till i valet av vilken sorts KBT patienten behöver, säger Sandra af Winklerfelt-Hammarberg, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef vid Liljeholmens vårdcentral.

En fördel med Mini (Mini internationell neuropsykiatrisk intervju) är att det inte måste vara en läkare som gör intervjun med patienten.

– Det går bra att en psykolog eller sjuksköterska eller kurator gör intervjun efter utbildning i verktyget. Sedan ska läkaren inkludera Mini-intervjun med sin övriga undersökning av patienten.

Formulär i Take care

Enligt Sandra af Winklerfelt-Hammarberg är Mini ett hjälpmedel. Det gäller att i grunden veta vad man letar efter.

– Vi pratar mycket om hur vi ska triagera på bästa sätt, hur patientflödet ska se ut. Vid det första besöket genomförs förslagsvis ett patientcentrerat samtal med somatiskt status. Mini tar ett eget besök att genomföra och görs lämpligen som ett andra besök.

Hon berättar också att det finns webbskattningsformulär i Take care som man kan beställa.

– Det kan göras vid en separat dator på vårdcentralen. Sköterskan kan hjälpa patienten med det och boka in vidare besök. Även GAD-7, ett självskattningsformulär inriktat på ångestssymtom, finns som webbformulär som patienten själv fyller i, säger Sandra af Winklerfelt-Hammarberg.

För bäst effekt av behandling är det viktigt att ta reda på vilken typ av ångest patienten har. Är det generaliserad ångest/oro, ångest som beror på depression, paniksyndrom eller social fobi?

– Mini är framför allt ett instrument för att få struktur på det diagnostiska samtalet och för att inte missa till exempel skamliga besvär som inte spontanrapporteras, exempelvis alkohol, bulimi, tvångstankar och social ångest. Diagnosen ska leda behandlingen, den styr exponeringsval i KBT samt doser och preparatval av läkemedel, säger Sandra af Winklerfelt-Hammarberg.

Mindre flum

Även om en full Mini-intervju kan behöva ett eget besök, och ta 15-20 minuter, upplever många patienter det som positivt och motiverande, enligt Sandra af Winklerfelt-Hammarberg.

– Jag medverkade i en studie av bland andra Agneta Pettersson, den är publicerad i BMC Family Practice, där patienter vid tre vårdcentraler undersöktes med Mini. Efter det svarade de på enkät och några medverkade i en kvalitativ intervju om hur patienterna upplevde att bli undersökta med Mini.

– Vi intervjuade också läkare. Det fanns en oro hos dem att patienterna skulle känna att det var jobbigt och kränkande med intervjufrågor som Mini, men så var det inte. Patienterna fick en igenkänningseffekt när de svarade ja på frågor som stämde för dem. Patienterna kände sig mer noggrant undersökta, det var ”mindre flum” och de fick ökat förtroende för både undersökning och behandling.

Inte ensam

Sandra af Winklerfelt-Hammarberg uppmuntrar kollegorna att använda ett diagnosverktyg.

– Vi har fortfarande en underdiagnostik, till exempel av patienter som söker ofta och de med oklara somatiska besvär. Det handlar exempelvis om riskbruk av alkohol, depression hos äldre män, OCD och social fobi. Genom att använda sig av ett frågeformulär, så att patienten får en rak fråga, känner hen igen sig och förstår att detta är ett tillstånd man inte är ensam om. Man behöver fråga standardiserat för att hitta det som inte kommer fram i vanlig anamnes.

Fredrik Hed