Målet med sömnbehandling är att minska dagtrötthet

– Sömnbesvär kan ha olika orsaker. Till exempel kan somatiska sjukdomar, smärta, kriser och psykiska sjukdomar som depression göra att man får svårt att sova. Alkohol, kaffe eller nikotin har också negativ påverkan på sömnen. Det är därför viktigt att först utreda om det finns någon bakomliggande orsak till sömnbesvären innan behandling inleds, säger Mats Ek, med dr, master i folkhälsa, överläkare, WeMind Psykiatri Tyresö och ordförande i expertgruppen för psykisk hälsa.

Vid sömnsvårigheter vid primär insomni är icke-farmakologisk behandling förstahandsval. Sömnhygieniska insatser och sömnrestriktion kan ofta ha god effekt och många blir också hjälpta med kognitiv beteendeterapi, KBT.

Minst risk med melatonin

Ibland kan det dock behövas behandling med sömnmedel under en kortare tid. Då rekommenderas melatonin på Kloka listan. Patienten kan själv köpa Melatan 3 mg i en mindre förpackning (10 st) receptfritt och prova under en kortare tid. Vid nyinsättning rekommenderas 3 mg vid samma tid varje kväll, cirka en timme innan sovdags, för att reglera dygnsrytmen. Om effekten inte är tillräcklig kan dosen ökas till 6 mg efter några dagar och för vissa kan det behövas 9 mg under en begränsad tid.

Om melatonin fungerar och patienten behöver behandling under en längre tid kan Melatonin AGB eller Mellozzan förskrivas på recept i större förpackning. Inga läkemedel innehållande melatonin ingår i läkemedelsförmånen för vuxna. Det är samma pris för alla styrkor så förskriv den styrka som patienten behöver för effekt. Oftast är dosen 4–5 mg tillräcklig men en del kan behöva doser upp till 10 mg.

– Melatonin är det sömnläkemedel som innebär minst risker, men det kan ge dagtrötthet. Effekt och biverkningar vid behandling under lång tid är otillräckligt studerat men de studier som finns visar inte på att det är farligt, säger Mats Ek.

Behandlingsrekommendation för äldre

Även för äldre eftersträvas kort behandlingstid och melatonin rekommenderas i första hand, men då som depåberedning, eftersom det är bäst studerat på äldre. Evidensen är dock begränsad för dem som är äldre än 65 år. Depottabletten ska tas 1–2 timmar före sänggåendet.

I andra hand rekommenderas zopiklon till äldre. Andra sömngivande läkemedel som alimemazin (Theralen), hydroxizin (Atarax) och prometzin
(Lergigan) bör undvikas till äldre på grund av risk för kognitiva störningar och förvirringstillstånd. Propiomazin (Propavan) ger ökad risk för dagtrötthet.

Bensodiazepinliknande sömnmedel som zopiklon och zolpidem kan ge dagtrötthet, ökad fallrisk och nedsatt kognition. Det finns även risk för toleransutveckling för den hypnotiska/sedativa effekten medan risken för de negativa effekterna blir kvar.

Utsättning av zopiklon efter överenskommelse

– Det bästa sättet att sätta ut bensodiazepinliknande sömnmedel som zopiklon efter en längre tids användning, är att komma överens med patienten om, när och på vilket sätt det ska ske. Patienten ska vara medveten om att det kan uppstå reboundfenomen som kan vara besvärliga, men att dessa vanligen är övergående inom 1–2 veckor. Oftast är det bäst att trappa ut genom att ge en lägre dos dagligen. Utsättningen kan behöva pågå under en längre tid och även utsättningstiden bör bestämmas tillsammans med patienten säger Mats Ek.

Susanne Elfving