Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Allopurinol – din plikt vid gikt

Publicerat 2023-03-10

Marika Kvarnström och Åsa Niper

Marika Kvarnström och Åsa Niper

Vid gikt ska långvarig uratsänkande behandling sättas in tidigt. Behandlingsmålet är permanent besvärsfrihet. Råd om icke-farmakologiska uratsänkande åtgärder är också viktigt.

– Allopurinol ska sättas in tidigt vid gikt. Om patienten är under 40 år, har högt uratvärde, tofi, gikt i flera leder eller komorbiditeter ska allopurinol sättas in redan vid första attacken, säger Marika Kvarnström överläkare vid Centrum för reumatologi, SLSO och medlem i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar.

Vid andra giktattacken ska alla erbjudas allopurinol. Icke-farmakologiska åtgärder är också mycket viktigt. Minimera alkohol, särskilt öl, och rekommendera medelhavskost och att minska på animaliska produkter. Det är bra med regelbunden fysisk aktivitet och normal vikt.

Uratsänkande behandling med allopurinol ska trappas upp och för att minska risken för giktattacker under insättningen ska patienten också få profylaktisk behandling med naproxen, kolkicin, eller i andra hand prednisolon, i 2–6 månader beroende på svårighetsgraden. Då i lägre doser än vid akut behandling.

– Behandlingsmålen är skovfrihet, att undvika kronisk gikt och S-urat under 360 µmol/l. Uratvärde under 300 µmol/l krävs för att få bort tofi. Eftersom det är en kronisk sjukdom ska behandlingen fortsätta även när målen har uppnåtts, säger Åsa Niper, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Hökarängen och medlem i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar.

Akut behandling vid komorbiditet

Akut giktattack behandlas enligt Kloka listan med COX-hämmare, glukokortikoider eller kolkicin. Behandlingsvalet styrs av ålder, komorbiditet och övrig medicinering.

  • Vid hjärtkärlsjukdom rekommenderas framför allt kolkicin eller prednisolon (vid avancerad hjärtsjukdom bör även prednisolon ges med försiktighet).
  • Vid diabetes rekommenderas främst kolkicin.
  • Vid nedsatt njur- eller leverfunktion kan kolkicin användas men om det behövs fler doser efter de första tolv timmarna ska dosen minskas. Dosen och intervallen ska anpassas efter njurfunktionen.
  • Vid njursvikt, eGFR <30 ml/min/1,73 m2, rekommenderas prednisolon.
  • Vid kognitiva besvär bör kolkicin undvikas eftersom det kan bli toxiskt vid felaktigt intag.
  • Kolkicin ger diarré vid hög dos. Undvik det till patienter som inte tolererar det.

Gikt kan bero på ökad uratproduktion eller minskad uratutsöndring. Exempel på läkemedel som kan minska uratutsöndringen är tiazider, loopdiuretika, lågdos ASA och blodtryckssänkande läkemedel. Ett undantag som kan vara ett möjligt behandlingsalternativ är losartan som istället har uratsänkande effekt.

– Det är viktigt att fundera på möjliga behandlingsalternativ och vid behov tillfråga den som ansvarar för behandlingen om det inte är du på vårdcentralen, säger Åsa Niper.

Sätt diagnos

Uratnivåerna kan vara normala vid en akut gikt­attack. Ta prov efter en månad igen för att kunna diagnosticera gikt.

– Ledpunktion kan vara väldigt svårt. Patienten har ont och det går bara att få ut vätska från väldigt svullna leder. Ofta behövs det inte för att ställa diagnos. Vid behov går det bra att remittera till reumatolog, säger Marika Kvarnström.

Elin Jerrmalm

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad