Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Nytt om tromboflebit

Eli Westerlund och Pernilla Frid

Eli Westerlundoch Pernilla Frid

Tromboflebit har fått ett eget kapitel i årets Kloka listan med en ny behandlings­rekommendation.

Publicerat 2023-03-10

Den årliga incidensen av tromboflebit i Sverige är cirka sex per 1 000 individer. Akut tromboflebit i en ytlig ven ­kännetecknas av inflammation i venväggen vilket kan trigga en lokal trombosbildning. Lokaliserad trombo­flebit (<5 cm) nedom knät bör endast behandlas symtomatiskt med glukosaminoglykan­polysulfat (kräm Hirudoid) som masseras in i huden 3–4 gånger per dag tills frihet från ­inflammatoriska symtom, vilket brukar ta någon vecka. Den smärtstillande effekten av lokal applikation av glukosaminoglykanpolysulfat vid tromboflebit är väldokumenterad och ges även som tillägg till systemisk behandling. Preparatet omfattas inte av läkemedelsförmånen men har ett lågt pris.

Tromboflebit är associerad med djup ventrombos, DVT, i 15–25 procent av fallen och är också en riskfaktor för framtida insjuknande i venös tromboembolism, VTE. I en Cochranegenomgång [1] från 2018 konkluderades att profylaktiskt given fondaparinux vid ytlig tromboflebit ofta är ett välgrundat terapeutisk val. I en stor, placebokontrollerad randomiserad studie var subkutan fondaparinux associerat med en signifikant reduktion av symtomatisk VTE med en relativ riskreduktion på 15 procent mot placebo.

Nya rekommendationer

Tromboflebit

I enlighet med dokumentation rekommenderas i årets Kloka listan att tromboflebiter ovan knät och tromboflebiter >5 cm i underbenet i första hand behandlas med den syntetiska pentasackariden fondaparinux (Arixtra) under minst 30 dagar. Medlet administreras med engångssprutor subkutant i standarddosen 2,5 mg en gång per dygn. Målsättningen med behandlingen är att förebygga trombosutbredning och därmed minska risken för VTE. Läkemedlet har även en smärtstillande effekt. Fondaparinux är den enda behandlingen som har indikation tromboflebit i Fass och är därför vald som förstahandsbehandling trots mindre erfarenhet av detta i primärvården.

Preparatet har låg blödningsrisk även hos sköra patienter. I jämförelse med lågmolekylära hepariner har fondaparinux lång halveringstid som i hög grad är beroende av njurfunktion, vilket ska beaktas vid val av terapi.

Lågmolekylärt heparin, LMH, dalteparin (Fragmin) och tinzaparin (Innohep), rekommenderas i andra hand. Initial behandling med LMH i dos som vid venös tromboembolism ges under 2–4 veckor med påföljande klinisk utvärdering.

Vissa patientgrupper med tromboflebit ovan knät och utbredda distala tromboflebiter är inte studerade med fondaparinux och för dessa rekommenderas i stället LMH i första hand, se faktaruta. Lokal applikation av kräm Hirudoid ges samtidigt som fondaparinux respektive LMH.

LMH rekommenderas i första hand vid:

  • Graviditet.
  • Nedsatt njurfunktion eGFR <30 ml/min.
  • Kroppsvikt <50 kg.
  • Nedsatt leverfunktion.
  • Samtidig aktiv cancer.
  • Upprepade tromboflebiter i närtid.
  • Tromboflebiter som sträcker sig nära konfluens av vena saphena parva i vena poplitea (knävecket) eller konfluens av vena saphena magna i femoralis (ljumsken).

Sara Hallander

Referens

  1. Di Nisio M, Wichers IM, Middeldorp S. Treatment for superficial thrombophlebitis of the leg. Cochrane Database Syst Rev. 2018 Feb 25;2(2):CD004982

Ett patientfall

46-årig kvinna med övervikt söker mig på grund av svullnad och rodnad i varikösa vener på underbenet. Det är svullet, rött och ömt längs kärlet. Hon har uttalade besvär. Kliniskt ingen misstanke på bakomliggande malignitet.

Pernilla Frid, Specialist i allmänmedicin,Täby Centrum Doktorn, ledamot i RegionStockholms läkemedelskommittés expertgrupp förkoagulationssjukdomar och plasmaprodukter

Pernilla Frid

Med enbart en klinisk undersökning ser jag en ytlig tromboflebit i varikösa vener men jag kan inte utesluta en DVT. Därför skickar jag en remiss för ultraljud som dock kan ges först nästa dag. Jag inleder i väntan på undersökningen behandling med LMH, dosering som vid DVT.

Svaret på ultraljud visar på tromboflebit i varicerna men ingen DVT. Rutinprover med blodstatus, PK och krea är normala. D-dimer och riskskattning med till exempel Wells score är inte validerat vid tromboflebiter och rekommenderas därför inte som stöd i diagnostiken.

Enligt Kloka listans nya rekommendation skriver jag recept på kräm Hirudoid och Arixtra i förfyllda engångssprutor 2,5 mg/0,5 ml att injiceras subkutant en gång per dygn, tre förpackningar med tio doser vardera. Patienten får en tid till distriktsköterskan för injektionsteknik.

Patienten blir symtomfri efter cirka två veckor men tillråds fullfölja behandlingen med Arixtra hela kuren i 30 dagar. Däremot behöver jag inte lokalbehandla den kvarvarande, oömma hårda bindvävsomvandlade kärlsträngen med Hirudoid.

– Det var en värdefull klinisk insikt när jag förstod det, att det är inflammationen (ömhet, svullnad, värmeökning) i kärlväggen som ska behandlas, säger Pernilla Frid.

Remiss till kärlkirurg utfärdas för ställningstagande till åtgärd av varicer. Medicinsk indikation föreligger.

Pernilla Frid, Specialist i allmänmedicin, Täby Centrum Doktorn, ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för koagulationssjukdomar och plasmaprodukter

Frågor från publiken

Eli Westerlund

Eli Westerlund, Med dr, överläkare, VO Internmedicin och infektion, Danderyds sjukhus, ledamot i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för koagulationssjukdomar och plasmaprodukter svarade på frågor efter föreläsningen vid Kloka listan forum 2023.

När ska man ta sprutan?

– Det spelar egentligen ingen roll. Om du har riskaktiviteter på dagen (exempelvis ishockeyträning), ta det på kvällen.

Vad händer om hon glömmer en spruta?

– Fortsätt som vanligt. Du ska inte ta dubbla sprutor.

Bör vi rekommendera stödstrumpor?

– En strumpa förhindrar inte progress eller återinsjuknande. Det skulle vara för symtomlindring, det vill säga för att minska svullnaden, men samtidigt är kärlsträngen öm och strumpan kanske ger mer besvär än lindring. Och den kan vara svår att få på sig. Så nej.

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad