Nyheter förenklar vård av hudsjukdomar

Till allmänläkarnas stöd vid diagnostik av främst pigmenterade hudtumörer har i Stockholmsregionen utvecklats ”Teledermatoskopi-projektet Stockholm”. De förberedande studierna startade 2012 och nu pågår en valideringsfas med deltagande av 48 vårdcentraler och 300–400 fall besvaras per månad. Målet är att under 2021 kunna ansluta samtliga drygt 200 vårdcentraler inom Stockholmsregionen.

Nyheter inom lokalbehandlingen

Vad avser lokalbehandling har antalet beredningsformer av D-vitaminanalogen Kalcipotriol i kombination med betametason (Daivobet) utökats med bland annat gel- och skumberedningar som nu möjliggör effektiv egenvård av lätt till medelsvår psoriasis. Kalcineurininhibitorerna, takrolimus (Protopic) och pimekrolimus (Elidel), har på senare år fått en ökad användning vid ansiktsdermatiter, som alternativ till steroidbehandlingen. Ivermektin (Soolantra) är ett intressant tillskott i behandlingen av rosacea. Möjligheten att behandla hyperhidros, framförallt i handflator, med subkutana injektioner av botulinum toxin har tillkommit. Effekten kvarstår i tre till sex månader.

Systembehandling

I systembehandling av svår akne har retinoiderna funnits som specialistmedel i många år och ska så förbli trots att isotretionin nu finns som generika. Dels på grund av svårstyrda biverkningar, dels då användning till kvinnor i fertil ålder är förenat med rigorösa restriktioner på grund av hög risk för neurologiska fosterskador.

Bland övriga retinoider kan nämnas att alitretionin (Toctino-licenspreparat) används i behandling av svåra handeksem. Acitretin (Neotigason) ordineras numera vanligen i lågdos och utgör ett komplement i behandlingen av exempelvis tylotiskt eksem, iktyoser, pustulär psoriasis och pustulosis palmo-plantaris.

Nya biologiska läkemedel

Under den senaste 20-årsperioden har ett stort antal biologiska läkemedel för behandling av främst psoriasis och psoriasisartrit introducerats. Indikationen för disseminerad hidradentis supperativa med TNF-α blockerare finns numera. Sedan ett par år tillbaka finns nu även dupilumab (Dupixent) på indikationen medelsvårt till svårt atopiskt eksem. Kronisk urtikaria kan vara svårbehandlad och även höga doser av icke-sederande antihistaminer kan i de svåraste fallen vara otillräckligt. I dessa fall har behandling med antikroppen omalizumab (Xolair) som binder till IgE, inneburit ett terapeutiskt genombrott.

Då nya ännu mer specifika och effektiva biologiska läkemedel introduceras i snabb takt och ett mycket stort antal ligger i pipeline kan ­allmänläkarspecialisten framöver få ta över kontroll och uppföljning av patienter som är välinställda på typ TNF-alfa-blockerare och andra biologiska läkemedel som funnits på marknaden sedan många år.

Harry Beitner, docent, specialist hudsjukdomar