Smörj atopiskt eksem tills det är läkt
Allt för detaljerade behandlingsscheman vid eksem kan vara svåra att följa. Viktigast för patienten är att förstå att de ska smörja tills eksemet är läkt och klådan försvunnit.
Lagret med kräm eller salva får inte bli för tunt.
Publicerat 2020-06-02
Omkring en miljon svenskar har atopisk dermatit (eksem) och majoriteten får sin behandling i primärvården. Sjukdomen kan vara besvärlig och påverka livskvaliteten negativt. Många har även en samsjuklighet med till exempel allergi, astma, hudinfektioner eller psykisk ohälsa.
– De flesta har en lindrig sjukdom, men eftersom eksemet försämras gradvis kan det vara svårt, för både patienten och distriktsläkaren i primärvården, att avgöra när det är dags att gå vidare till nästa steg. Många väntar för länge innan de får hjälp av hudspecialist, säger Emma Johansson, överläkare på hudkliniken vid Södersjukhuset.
Emma Johansson
Minska inflammation
Atopiskt eksem ska behandlas efter svårighetsgrad utifrån en behandlingstrappa. I första hand ska torr hud behandlas regelbundet med mjukgörande medel i förebyggande syfte. När det blir ett eksem behövs antiinflammatorisk behandling i form av utvärtes kortison för att minska inflammation och klåda. På bål, extremiteter och i hårbotten kan glukokortikoider grupp III användas, medan det i ansikte och hudveck är lämpligare med glukokortikoider grupp I, eftersom huden där är känsligare.
– Det är viktigt att patienten får ett behandlingsschema, men det får inte vara för detaljerat och svårt att följa. Det ska utgå från besvären och patienten ska instrueras om att smörja tills eksemet är bra. Det kan handla om en till tre veckor men kan eventuellt ta upp till fyra veckor. Eksemet ska inte vara rött och det ska ha slutat klia innan behandlingen avslutas, säger Emma Johansson.
I slutet av behandlingen ska patienten smörja glesare med kortisonkrämen (uttrappning) för att inte eksemet ska komma tillbaka direkt efter avslutad behandling.
Inte för tunt lager
Ett viktigt komplement till läkemedelsbehandling är eksemskola i samband med ett besök hos primärvården. Patienten får då instruktion om hur eksemet ska smörjas. Vid till exempel finfläckigt eksem ska inte bara fläckarna smörjas med kortison utan hela kroppsdelen. Även såriga eksem ska smörjas. Det ska också vara tillräckligt med kräm eller salva så att inte lagret blir för tunt. På eksemskolan diskuteras också eventuella triggerfaktorer som till exempel infektioner, värme eller födoämnen.
Vid stark klåda kan bad med kaliumpermanganat prövas. Det har en bakteriedödande effekt.
Om eksemet inte blivit bra kan distriktsläkare med erfarenhet av atopiskt eksem förskriva kalcineurinhämmare (pimekrolimus (Elidel) eller takrolimus (Protopic). De kan framför allt användas till ansiktet eller underlivet när kortisonkrämer inte har tillräcklig effekt. Vid osäkerhet ska hudläkare konsulteras. Basbehandlingen med mjukgörande och kortison ska fortsätta. Ifall behandlingen är utförd på korrekt sätt och inte gett tillräcklig effekt efter fyra veckor ska patienten remitteras till hudspecialist, som kan erbjuda flera olika behandlingar. För dem som har eksem som blir bättre på sommaren kan till exempel ljusbehandling vara effektivt.
Om ovanstående inte hjälper, eller om eksemet ständigt återkommer, blir det aktuellt med systemisk behandling med immundämpande läkemedel, som till exempel ciklosporin eller metotrexat. Steget därefter blir biologisk behandling med dupilumab (Dupixent). Flera biologiska läkemedel är på gång.
– Många patienter lider i onödan. Det finns hjälp att få när inte basbehandling med mjukgörande och kortisonkräm hjälper. Det viktiga är att patienten får information och använder behandlingen på rätt sätt och att veta när det är dags att gå vidare till nästa steg, säger Emma Johansson.
Susanne Elfving
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad