Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Triagering i ambulansen ger bättre funktion efter stroke

Michael Mazya. Foto: Privat

Michael Mazya

Publicerat 2021-09-28

Sedan 2017 triageras alla misstänkta strokefall direkt i ambulansen för att avgöra vilket sjukhus patienten ska till. Vid svåra symtom där trombektomi kan behövas, körs patienten raka vägen till Karolinska i Solna, istället för till närmaste sjukhus.

När en ambulanssjuksköterska misstänker stroke, baserat på ett AKUT-test eller något annat neurologiskt avvikande, görs ytterligare en undersökning. Patienten ska kunna lyfta och hålla armar och ben uppe i 10 respektive 5 sekunder. Testet avgör vilket sjukhus som sjuksköterskan ska ringa för vidare konsultation på väg in till sjukhuset.

Om patienten inte klarar testet, utan tappar ena sidans arm och ben, ska sjuksköterskan direkt ringa till en neurolog på Karolinska i Solna. Anledningen är att stora strokesymtom som halvsidig förlamning är starkt kopplade till blodpropp i hjärnans största blodkärl. Om patienten klarar testet, kontaktas istället närmaste akutsjukhus, som alla har infört särskilda stroketelefonnummer för att strömlinjeforma omhändertagandet.

Syftet med den prehospitala triageringen är att skicka patienten till rätt sjukhus direkt, även om det innebär en litet längre körsträcka.

Tiden till trombektomi kortare

– Vi har kunnat visa att tiden till trombektomi blir kortare och att intravenös trombolys inte fördröjs, trots att ambulansen inte alltid kör till närmaste sjukhus, säger Michael Mazya, biträdande över­läkare, docent och patientflödesansvarig PF Stroke på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Årligen blir det en bit över tusen samtal till det särskilda telefonnummer på Karolinska i Solna som bara ambulanssjukvården har tillgång till.

– På dagtid är det en erfaren strokeneurolog som svarar. Nattetid och under helger är det en erfaren ST-läkare eller en ung specialist som fått noggrann träning, säger Michael Mazya.

Redo att sätta igång

Läkaren som tar emot samtalet samlar information enligt en specifik rutin. Denna inleds normalt med tid för symtomdebut eller när patienten senast sågs symtomfri. Tidsaspekten avgör om patienten kan få trombolys eller trombektomi (inom 4,5 respektive 24 timmar, även om längre intervall förekommer). Vidare samlas information om kliniska tecken, funktionsnivå i vardagen, andra sjukdomar och mediciner.

– Läkaren försöker skapa sig en bild av patienten, bedöma sannolikheten för andra diagnoser än stroke, som hjärntumör eller epilepsi, vilka också kan ge akuta neurologiska bortfall. Om läkaren bedömer att det sannolikt är en stroke och patienten saknar kontraindikationer till trombektomi, är ambulansen välkommen som prio 1 till ambulansinfarten i Solna, säger Michael Mazya.

Trombektomi – så går det till

Då drar läkaren på sjukhuset igång larmkedjan via larmsjuksköterskan på akuten, som enligt en förprogrammerad rutin skickar ut information till ett tiotal personer på strokeenheten, diagnostisk och interventionell neuroradiologi och anestesi.

– Då gör de sig beredda på sina respektive platser i väntan på patienten. Remisser skrivs, läkemedel blandas och vi är redo att sätta igång så fort ambulansen kommer in, säger Michael Mazya.

Snabbare behandling räddar hjärnan

Genom triageringen kommer numera de flesta patienter med svåra strokesymtom direkt till Karolinska i Solna, utan mellanlandning på ett mer närbeläget akutsjukhus. Det har förkortat tiden från insjuknande till trombektomi i Stockholm från 3,5 till strax över 2 timmar, en mycket stor förbättring även i internationellt perspektiv.

Tack vare snabbare behandling räddas mer hjärnvävnad, vilket ger bättre vardagsfunktion. Innan triageprojektet startade, återfick endast 28 procent av trombektomerade patienter fullgod funktion efter tre månader.

– Med vårt nya arbetssätt har den andelen stigit till 41 procent helt fria från funktionsnedsättning. Det ska jämföras med bara 13 procent som fick så bra utfall efter svår propporsakad stroke utan trombektomi i randomiserade prövningar, säger Michael Mazya.

Fredrik Hed
frilansjournalist

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad