Varierande resultat av screening mot förmaksflimmer

I samband med den europeiska hjärtläkarkongressen ESC 2021 i augusti publicerades två studier av primärprofylaktisk screening mot förmaksflimmer i tidskriften the Lancet som landade i olika slutsatser.

Den danska Loop-studien omfattade 6 000 personer 70 till 90 år gamla utan tidigare diagnos på förmaksflimmer som lottades till screening med en implanterbar så kallad loop recorder eller inte. Efter fem års uppföljning hade tre gånger som många förmaksflimmer hittats i screeninggruppen och behandlats med antikoagulantia. Det resulterade visserligen i något färre stroke/proppar i screeningsgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Screeninggruppen, som i högre utsträckning behandlades med antikoagulantia, drabbades också av fler större blödningar, men inte heller detta var statistiskt signifikant.

Den större svenska Strokestop I-studien inkluderade alla 75–76-åringar i Stockholm och Halland, närmare 28 000 personer, som lottades till att bjudas in till screening eller inte. Strax över hälften av den inbjudna gruppen dök upp och fick mäta förmaksflimmer med en så kallad tum-EKG under 14 dagar i hemmet. En högre andel förmaksflimmer hittades i screeninggruppen som också hade en lägre förekomst av död, stroke och allvarlig blödning jämfört med kontrollgruppen, och denna gång var skillnaden statistiskt signifikant, men inte jättestor. Totalt drabbades 31,9 procent i screeninggruppen av en negativ händelse jämfört med 33 procent i kontrollgruppen. Trots den blygsamma skillnaden menar forskarna att minst 2 300 fall av stroke eller död skulle kunna undvikas per år i Sverige om den studerade screeningen tillämpas nationellt.

– Resultaten betyder att beslutsfattare nu kan gå vidare med att ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige, säger Emma Svennberg, specialistläkare i hjärt-kärlsjukdomar och forskare vid Karolinska institutet och förstaförfattare till studien i ett pressmeddelande.

Fredrik Hedlund