Problem med tarm och blåsa är en dold folksjukdom

Inkontinens är en folkhälsosjukdom som ökar med stigande ålder och ofta debuterar ihop med annan sjukdom, som stroke och demens eller efter behandling för prostatacancer.

– Det är värt att fråga om detta på vårdcentralen då problem med blåsa och tarm inte är en del av naturligt åldrande, säger Helena Hallencreutz Grape, uroterapeut och fysioterapeut, verksam vid mottagningen för urologiska sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Kvinnor kan drabbas av inkontinens vid graviditet och efter förlossning. Tecken på blåsdysfunktion är att ha svårt att hålla tätt, svårt att tömma blåsan, eller problem med täta trängningar. Tarmdysfunktion manifesteras på liknande vis och patienter kan även ha sexuella problem.

I lilla bäckenet interagerar den viljemässigt styrda bäckenbottenmuskulaturen med de autonomt innerverade organen. Besvär med inkontinens men även trängningar, tömningsbesvär eller smärta kan därför uppstå på grund av en svag eller alltför spänd muskulatur.

Ett problem som Helena Hallencreutz Grape pekar på är uppdelningen mellan specialiteterna.

– Lilla bäckenet är komplext och organen fungerar i samverkan, men vi har separerat funktionerna och delat in dem i gynekologi, urologi och gastroenterologi. Alla specialister är bra på sin del, men vi behöver se helheten, säger hon.

På vårdcentralen bör man därför fråga om blås-, tarm- och sexuella besvär, se ruta.

Olika kompetenser

Majoriteten av uroterapeuter är sjuksköterskor i botten. Uroterapeutisk utredning och behandling skiljer sig inte mellan dem och fysioterapeuter men fysioterapeuter är i allmänhet duktiga på muskulatur (liksom led och nervfunktion), muskelfunktion och rehabilitering, där sjuksköterskor inte har samma kompetens.

Hos uroterapeut kartläggs blåsfunktionen. Inför besöket förs dagbok över när och hur mycket patienten kissar och vid inkontinensbesvär vägs skydden för att mäta läckage. Vid första besöket görs ett miktogram. Då kommer man nödig och får kissa på en speciell toastol, som mäter volym och flöde. Med ultraljud mäts eventuell residualurin.

Konservativ behandling kan vara råd kring blåstömningsstrategier, vätskeintag, utprovning av hjälpmedel som inkontinensskydd och blås- och bäckenbottenträning.

Problem med bäckenbotten

Bäckenbottenproblematik, som också kan inkludera smärtor, lyfts i dag framför allt som en förlossningskomplikation.

– Det är av godo, då gruppen generellt varit underbehandlad och många har ansett att ”det är så” efter en förlossning. Men jag vill även lyfta männen, säger hon och fortsätter:

– Internationella studier visar att 10–14 procent av alla män någon gång under sitt liv drabbas av bäckenbottensmärtsyndrom.

Vid mottagningen för urologiska sjukdomar där Helena Hallencreutz Grape arbetar utreds både kvinnor och män med bäckenbottensmärtor och vid anamnes frågar man även om tarm- och sexuell funktion.

– För många är det en överraskning att besvären kan hänga samman och de har ofta inte fått frågan tidigare, säger hon.

Vid en yttre fysisk undersökning bedöms muskulatur i och kring bäckenet, rörlighet i rygg, bäcken och ben samt nervfunktion. Vid en inre undersökning, per analt eller vaginalt, undersöks bäckenbottens muskulatur med avseende på funktion och spänningsgrad.

Vid spänningsbesvär inriktas behandlingen på att patienten ska lära sig slappna av bäckenbotten, genom manuell guidning under palpation och avspänningstekniker. Parallellt introduceras patienten i ett självträningsprogram.

Här får man träna på generell avslappning, genom att djupandas och minska stress. Stretch kan vara en del samt kroppskännedomsträning. Patienter får även tips om fysisk aktivitet och värme. Exempelvis hjälper en varm vetekudde mot underlivet ofta mot smärta, ökar cirkulationen och bidrar till avslappning.

– Vissa kvinnor och män kan ha utsatts för sexuella övergrepp som resulterar i en muskulär ”stopp/stäng”-reaktion. I de fallen kan stöd via psykolog vara värdefullt, säger hon.

Målet är tydlig symtomlindring och bättre livskvalitet, och många kan bli smärtfria.

– Men det beror förstås på hur länge man gått med problemen, säger hon.

Mäns problem underbeforskade

Helena Hallencreutz Grape är doktorand vid Karolinska Institutet och forskar om bäckenbottensmärtsyndrom hos män.

– Det är ett underbeforskat område i Sverige, och många läkare vet inte hur de ska hjälpa denna grupp, säger hon.

I en första delstudie har ett engelskt frågeformulär översatts till svenska, med nio frågor inom områdena smärta, urologi samt livskvalitet.

– Det finns inget svenskt formulär och vi hoppas att det kan börja användas inom vården som ett objektivt bedömningsinstrument, säger hon.

I en behandlingsstudie ska 40 patienter ingå. Hälften lottas till sexmånaders behandling med avspänning och bio-feedback med hjälp av elektromyografi, EMG. Via en skärm ser patienten hur bra man är på att spänna och slappna av muskler i underlivet. Resterande lottas till kontrollgrupp, som längre fram erbjuds behandling.

Utfallsmåtten är det ovan nämnda formuläret. Deltagarna genomgår även en urodynamisk undersökning, där blåsfunktionen mäts, tillsammans med EMG av bäckenbotten.

Enligt en tysk studie publicerad i Journal of Psychosomatic Research led 95 procent av männen med bäckenbottensmärtsyndrom också av minst en psykiatrisk sjukdom, oftast ångest och depression.

– De blir bristfälligt bemötta, det finns ett hål i vården som vi vill täppa till, säger Helena ­Hallencreutz Grape.

Lotta Fredholm

Källa

1. Brünahl C, Dybowski C, Albrecht R, Riegel B, Höink J, Fisch M, et al. Mental disorders in patients with chronic pelvic pain syndrome (CPPS). J Psychosom Res. 2017 Jul;98:19-26