Ge barnet tid inför behandling

Men kanske ett läkemedel är just det som kan hjälpa barnet. Det är då viktigt att ordinationen blir korrekt så att läkemedelsbehandlingen blir så effektiv och säker som möjligt. Det tar också tid! Väl investerad tid, särskilt när patienten är ett barn.

Följsamheten påverkas av barnets ålder och förmåga till medverkan i behandlingen och av vårdnadshavarens motivation. När barnet kan svälja mat med bitar eller äta godis kan tablettbehandling övervägas, från cirka 2–3 års ålder. För att underlätta administrering finns bland annat citronsmakande dragering på apotek. Tabletten kan också läggas i en kokt makaron som gör att tabletten lätt kan slinka ner.

Låt barnet själv hjälpa till så ökar följsamheten. Smälttabletter är en fantastisk beredningsform vilket gör att även yngre barn kan ta tabletter. Inhalationsbehandling kräver rätt teknik.

Smärtsamma procedurer

Barn, i synnerhet spädbarn, har ett känsligare nervsystem avseende ingående smärtimpulser och ett sämre utvecklat inre försvar mot smärta jämfört med vuxna. Rädsla, oro och stress förstärker smärt­impulsen. Det är därför särskilt viktigt att förbereda barnet inför en procedur för att minska stress och därmed upplevelsen av smärta. Nyckeln till framgång är att skapa trygghet, förtroende och tillit. Det är inte alltid så lätt och det tar tid. Dessutom har barn oftast en vårdnadshavare som följer med.

Det är viktigt att alla inblandade är välinformerade och förberedda på vad som ska hända. Barn upplever mindre smärta om omgivningen är lugn vilket grundläggs med välinformerade föräldrar. Vårdnadshavare ska ha en stöttande roll och de ska inte behöva hålla fast barnet eller på annat sätt bidra till ökat obehag för barnet.

Icke-farmakologiska metoder minskar behovet av och optimerar farmakologisk behandling vid procedurer.

Oavsett typ av procedur och smärtbehandling bör det finnas lokala riktlinjer anpassade till verksamheten. Det är viktigt att resultaten av smärtlindringsrutiner följs upp på ett systematiskt sätt.

Lokalbedövning smärtsamma procedurer barn

Bedövande krämer lidokain-prilokain (Emla/Tapin) kan vara en hjälp innan ingreppet. Lidokain-prilokain, som är applicerat i upp till fyra timmar på barn över ett års ålder, kommer att penetrera ner till djupare hudlager på 6–7 mm djup.

Användandet av lidokain-prilokain till nyfödda och mindre spädbarn begränsas av att beredningen innehåller prilokain. Prilokain kan ge upphov till methemoglobinemi och därigenom minskad möjlighet för syrebindning till hemoglobinmolekylen.

Lokalbedövning som injektion är förstahandsval vid procedur oavsett barnets ålder. Maxdos lidokain till barn är 4 mg/kg. Lidokain kan buffras; blanda 2 ml natriumbikarbonat (0,6 M) med 10 ml lidokain oavsett styrka. Buffringen gör att lokalbedövningen blir mindre smärtsam samt att anslagstiden förkortas. OBS! Inga andra lokalanestetika kan buffras på detta sätt.

Paracetamol har ringa analgetisk effekt vid procedursmärta, men har sin plats vid förväntad kvarstående smärta. Som engångsdos kan paracetamol på läkarordination ges till barn från 2 mån, 40 mg/kg, max 2 g. Vid fortsatt medicinering med paracetamol måste efterföljande doser minskas.

Vid inflammation eller vid smärtor från skelettet kan COX-hämmare ha en god effekt vid kvar­stående smärta. Engångsdos ibuprofen, från 3 mån, 7 mg/kg, max 600 mg kan ges.

Om proceduren kan planeras kan patienten minst 2–3 timmar innan besöket ta paracetamol alternativt COX-hämmare och sätta på lidokain-prilokain kräm hemma.

Paracetamol finns i många olika beredningsformer. Munsönderfallande tablett är en för många barn mycket praktisk beredningsform som gör det möjligt ta tabletter även om barnet har svårt att svälja vanliga tabletter. Rektalt administrerat paracetamol bör undvikas vid smärtindikation då det är vanligt att tillräcklig koncentration för effekt inte uppnås. Det är bättre att välja en oral beredningsform.

Sederande behandling som komplement till analgetisk behandling rekommenderas enbart till verksamheter med tillräcklig kompetens och resurser att hantera möjliga komplikationer.

Synnöve Lindemalm
docent, barnläkare, klinisk farmakolog, Barnläkemedelsgruppen, Tema Barn och Kvinnosjukdomar, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Överläkare, Barnakutkliniken Karolinska universitetssjukhuset. Ledamot i Stockholms läns läkemedelskommitté.

Källa

1. Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation Smärtsamma procedurer 2014