Många barn söker vård för buksmärta

Man räknar med att drygt tio procent av alla barn besväras av buksmärta. Förekomsten av buksmärta verkar vara tämligen oförändrad över tid och vara relativt lika i olika delar av världen. Från tidig skolålder är buksmärta vanligare hos flickor.

Buksmärta hos barn är endast sällan ett symtom på underliggande organisk magtarmsjukdom som celiaki eller IBD. I de flesta fall där barn söker vård för buksmärta utmynnar utredningen i att besvären förklaras av funktionell buksmärta. Orsaken till funktionella magtarmsjukdomar hos barn är okänd men samspelet mellan tarm och hjärna (gut-brain axis) verkar vara av stor betydelse för uppkomsten av långvarig buksmärta hos barn. Som grupp har barn med funktionella buksmärtor mer psyko­sociala besvär, men de flesta barn med funktionella buksmärtor verkar inte ha någon psykosocial problematik. Kända riskfaktorer för funktionell buksmärta är ärftlighet, genomgången infektiös diarré, depression och traumatiska livshändelser.

De flesta barn med buksmärtor har övergående symtom eller så pass lindriga besvär att de inte söker vård. Utredningen kan ofta begränsas till anamnes och granskning av tillväxtkurvan. Vid låg misstanke om organisk sjukdom rekommenderas provtagning med transglutaminas-antikroppar och blodstatus, CRP, och urinsticka. Vid förekomst av avföringsrubbning rekommenderas även utredning med faeces-kalprotektin även om inflammatorisk tarmsjukdom är ovanlig hos barn. Utredning bör alltid innebära två besök (helst hos samma läkare) som vid det andra besöket bekräftar den diagnos som misstänktes redan vid första besöket. Prognosen vid funktionella buksmärtor hos barn är god och de flesta patienter kan räkna med att vara besvärsfria inom månader till något år.

Aktiv behandling vid svåra besvär

Funktionella buksmärtor kan delas in i irritabel tarm (IBS), funktionell dyspepsi och ospecificerad funktionell buksmärta (Rome IV-kriterierna). Vid buksmärta med samtidigt påverkade avföringsvanor är diagnosen IBS. Vid smärta i övre delen av buken och tidig mättnadskänsla klassificeras besvären som funktionell dyspepsi. Vid buksmärta utan avföringsrubbning och utan dyspepsisymtom benämns besvären som ospecificerad funktionell buksmärta.

För de flesta barn med funktionell buksmärta är lugnande besked och ett uppföljande besök med erbjudande om att familjen kan återkomma om besvären skulle tillta oftast tillräcklig behandling. Vid svårare och mer långdragna besvär med funktionell buksmärta bör mer aktiv behandling övervägas.

Farmakologisk behandling

Att barn med funktionell buksmärta och förstoppning oftast har glädje av behandling med osmotiskt aktivt laxantium är oomtvistat. Det finns dock mycket få placebokontrollerade studier hos barn med funktionell buksmärta som visar på nyttan med annan läkemedelsbehandling. Pepparmintsolja anses ha en relaxerande effekt på övre magtarmkanalen och har i en barnstudie visats lindra magknip. Syrahämmande, antidepressiva och kramplösande (antikolinergika) läkemedel prövas ibland på barn med funktionella buksmärtor men det finns svag evidens för att behandlingarna skulle ha någon betydande klinisk effekt. Det viktigaste vid all läkemedelsbehandling är att effekten utvärderas av behandlande läkare och avslutas vid utebliven effekt.

Kostbehandling

Det finns hittills inget vetenskapligt stöd för nyttan med dietbehandling vid funktionella buksmärtor hos barn. Laktosfri kost har i upprepade studier inte visats minska besvären vid funktionell buksmärta. Det finns visst vetenskapligt stöd för att laktobaciller är bättre än placebo på att minska buksmärtan hos barn med IBS.

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT, designad för att behandla buksmärta hos barn har visat sig vara effektivt i ett stort antal prövningar. Tillgången på terapeuter som kan ge KBT-behandling till barn för mag-tarmsymtom är dock begränsad. Internetförmedlad KBT för barn med buksmärta har potential att öka tillgängligheten, men finns i Sverige i nuläget endast tillgängligt inom ramen för kliniska studier.

Petter Malmborg, med dr, överläkare, Sachsska barnsjukhuset, ledamot Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för gastroenterologiska sjukdomar
Ola Olén, med dr, överläkare, Sachsska barnsjukhuset
Henrik Arnell, med dr, överläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus
Agneta Uusijärvi, med dr, biträdande överläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus

Källa

1. Uusijarvi A. Dissertation: Recurrent abdominal pain in children: the concept, aetiology, diagnostics and ­prognosis. Stockholm: Karolinska Institutet; 2018:1–64
2. Uusijarvi A, Olén O. Information från Läkemedelsverket nr 3. Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna. Behandlingsrekommendationer 2017
3. Bonnert M, Olen O, Lalouni M, et al. Internet-Delivered Cognitive Behavior Therapy for Adolescents With Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Am J Gastroenterol 2017;112:152-162