Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Nya data om minskad risk för stroke med NOAK

Publicerat 2018-10-09

Sedan introduktionen av non-vitamin K orala antikoagulantia (NOAK) vid förmaksflimmer har risken för stroke minskat, utan att öka risken för allvarliga blödningar. Mest har risken minskat hos dem med störst risk för stroke och blödningar.

Tomas Forslund. Foto Kari Kohvakka.

Man ska inte ge orala antikoagulantia vid låg risk för stroke eller i livets slutskede, säger Tomas Forslund. Foto Kari Kohvakka.

Stockholms läns läkemedelskommitté har i flera analyser av data från Vårdanalys­databasen kunnat visa på de goda effekterna av orala antikoagulantia. Nu finns en ny studie som stärker de tidigare rapporterade fynden. I den jämförs alla patienter med diagnosen icke-valvulärt förmaksflimmer i Stockholms läns landsting år 2012 och år 2017. I kohorterna fanns drygt 41 000 patienter år 2012 och knappt 50 000 patienter år 2017.

År 2012 behandlades 51 procent av patienterna med warfarin och ytterst få med NOAK. År 2017 behandlades 74 procent med warfarin eller NOAK (34 procent). Mest ökade behandlingen bland äldre, över 79 år, och bland potentiellt sköra patienter med både hög strokerisk och hög blödningsrisk. Behandling med ASA i monoterapi minskade drastiskt. Andelen som varken fick orala antikoagulantia eller ASA låg oförändrat på cirka 16 procent.

Minskad strokeincidens

Strokeincidensen minskade från 2,0 per 100 personår 2012 till 1,2 per 100 personår 2017. Minskningen var mest uttalad bland högriskpatienter. Cirka 10 procents absolut minskning kunde förklaras av ökad användning av orala antikoagulantia, medan 27 procent var relaterat till en generell minskning av stroke.

– Jag tror att den generella minskningen av stroke kan bero på att 80-åringar är biologiskt yngre nu än tidigare. De har också rökt mindre och har sannolikt bättre behandlat blodtryck och blodfetter. Men att vi upptäcker och behandlar förmaksflimmer tidigare kan också spela in, säger Tomas Forslund, med dr, distriktsläkare, studiens förstaförfattare, ledamot i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för hjärt­kärlsjukdomar.

Incidensen av allvarliga blödningar var oförändrad mellan åren. Risken för allvarliga blödningar var lägre med NOAK jämfört med warfarin.

– Vi har tyvärr inte haft tillgång till information om mindre allvarliga blödningar. Men vi har betydligt fler antikoagulantiabehandlade patienter nu än 2012 och det är en växande uppgift för vården att hantera både små och stora blödningar hos patienter som helst ska fortsätta med behandlingen, säger Tomas Forslund.

Den totala mortaliteten bland patienterna med förmaksflimmer var lägre 2017 jämfört med 2012.

– Man ska inte ge orala antikoagulantia vid låg risk för stroke eller i livets slutskede. Vid upprepade större blödningar måste man också ifrågasätta om nyttan överväger riskerna och problemen med blödning, säger Tomas Forslund.

Elin Jerremalm

Källa

  1. Forslund T, Komen J, Andersen M, Wettermark B, von Euler M, Mantel-Teeuwisse A et al. Improved stroke prevention in atrial fibrillation after the introduction of non–vitamin K antagonist oral anticoagulants. The Stockholm Experience. Stroke. 2018;49:2122–2128

Uppdaterad: 2018-10-16

Tidningen Evidens

Vårdanalysdatabasen

Databasen innehåller bland annat information om vårdkonsumtion i öppen- och slutenvård samt information om uthämtade recept inom Stockholms läns landsting.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en stor riskfaktor för stroke och den vanligaste formen av hjärtarytmi. Prevalensen i Sverige är minst 3 procent.