Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Restnoteringar har blivit jätteproblem

Publicerat 2018-10-08

Det blir allt vanligare att läkemedelsföretagen inte kan tillhandahålla läkemedel i Sverige. När ett läkemedel är tillfälligt slut ger det upphov till en restnotering och detta ställer till det i barnsjukvården. Malin Ryd Rinder, funktionsområdeschef Akutsjukvård Barn, Karolinska universitetssjukhuset och ledamot i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för infektionssjukdomar:

Malin Ryd Rinder ser problemet med läkemedel som inte går att få tag på som risker för både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Foto Karin Nordin.

Malin Ryd Rinder ser problemet med läkemedel som inte går att få tag på som risker för både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Foto Karin Nordin.

Vilka läkemedel gäller det?

– Ofta gäller det vanliga, för oss basala läkemedel, till exempel antibiotikamixturer som vi använder vid urinvägsinfektioner, hudinfektioner och luftvägsinfektioner. På senare tid har det även hänt att stolpiller med paracetamol har restats och det används ju flitigt inom barnsjukvård mot feber. Tyvärr kan det hända med vilket läkemedel som helst.

Vilka är konsekvenserna?

– Det uppstår en obehaglig osäkerhet kring vad som finns tillgängligt att skriva ut när man står med sin sjuka patient. Det blir krångligt och dyrt att behandla vanliga åkommor. Det genererar ­merarbete för vårdpersonalen vid förskrivning samt när man måste söka licens för ersättningspreparat som ofta också är betydligt dyrare. Det har blivit ett stort problem i vår vardag och det handlar både om patientsäkerhet och om arbetsmiljö. Mest påtagligt är det när det saknas generika eller lämpliga behandlingsalternativ.

– Vi riskerar också att behandla med bredare antibiotikapreparat än nödvändigt. Det kan innebära biverkningar och på sikt påverka utvecklingen av resistens. Vi ser dessutom tydligt ökade läkemedelskostnader, för vår egen barnakutverksamhet på Karolinska har kostnaderna bara för urinvägsantibiotika ökat med 200 000 kronor detta år.

Hur kan situationen förändras?

– Det är komplext. Jag önskar att vi hade en nationell produktion av de läkemedel som vi anser är basala för att bedriva säker sjukvård. Eller att vi kan tillverka dem när det behövs, ex tempore. Det har gjorts en del, bland annat finns nu ett förenklat licensförfarande som omfattar hela sjukhus. Men det räcker inte för att lösa barnsjukvårdens problem nationellt.

– Läkemedelskommitténs expertråd arbetar med upphandlingar av läkemedel till länet. Vi bör ställa högre krav på leveranssäkerhet i upphandlingarna. Vi bör också säkra att det finns beredningar som går att ge till barn och förtydliga det kravet.

– Men det är ändå företagen som bestämmer vilka produkter de vill ha på den svenska marknaden. Det är önskvärt att de bidrar till en hållbar lösning kring de här problemen.

Karin Nordin

Uppdaterad: 2018-10-16