Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Digifysisk vård gav fler patientkontakter

Publicerat 2020-10-05

I dag sitter få patienter i väntrummet hos Capio Vårdcentral Ringen. Många får i stället hjälp via en chatt. Både patienter och personal är nöjda med det nya så kallade digifysiska arbetssättet.

Julia Schou

Julia Schou

För ett par år sedan ringlade kön till drop in-mottagningen nerför en spiraltrappa och ut på gatan utanför Ringens vårdcentral varje morgon.

– Det var rena tjurrusningen. Först till kvarn, snarare än vård efter behov. Det kändes väldigt otillfredsställande, säger Julia Schou, distriktsläkare och projektledare för Capio Ringen Online.

Capio Vårdcentral Ringen har 27 000 listade patienter och 100 anställda. Den var först i landet med att införa digifysisk vård i ett projekt som drivs av Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning. Alla vårdcentraler i Stockholm, även de som inte drivs av regionen, uppmuntras att införa det nya arbetssättet under 2021–2022. Det innebär att patienterna när som helst kan starta sin kontakt med vårdcentralen digitalt i stället för att köa till drop in eller en vänta på en telefontid.

Framgångsfaktorer för att lyckas

  • Några få dedikerade medarbetare drar igång arbetet – fler involveras efter hand. Positiva erfarenheter sprider sig.
  • Påminna medarbetarna och patienterna om varför förändringen infördes (hur var det innan?).
  • Drivet med stark förankring inom professionen.
  • Behoven på golvet ska styra!

Bedömer vårdbehovet

Patienten tar kontakt via en länk på hemsidan och legitimerar sig med bank-id. Sedan fyller patienten i ett intelligent frågeformulär om varför hon eller han behöver vård. Formuläret skickas till vårdcentralens chatt, där en sjuksköterska bedömer vårdbehovet och sedan bestämmer nästa steg. Ibland räcker det med en digital kontakt med en sjuksköterska; andra får fortsätta chatten med sin läkare eller bokas in på ett fysiskt besök.

Sjuksköterskan kan rådfråga läkare i chatten och de kan tillsammans bestämma hur patienten kan få vård på bästa sätt.

– Informationen i chatten ger mig som läkare ett bra underlag för att bedöma vårdbehovet, och det ökar patientsäkerheten. Sedan kan jag välja bästa kommunikationssätt med patienten. Det kan vara en chatt, videosamtal, telefonsamtal eller fysiskt besök, säger Julia Schou.

Capio Ringen Onlines flöde

Bättre prioritering

I dag hjälper personalen två av tre patienter helt digitalt. Bara var tredje patient bokas in för ett fysiskt besök.

– Vi kan prioritera bättre. De som kommer hit är sjukast och behöver den fysiska vården mest, säger Julia Schou.

Hon berättar om fler positiva resultat med det nya arbetssättet:

  • Andelen patienter som under ett år får träffa en och samma läkare har ökat från 50 till 70 procent.
  • Antalet patientkontakter under en arbetstimme har ökat med 33 procent.
  • Antalet telefonsamtal har minskat med 29 ­procent, vilket ökat telefontillgängligheten. Personalens arbete har blivit mer flexibelt i dag.

– Jag måste inte hela tiden skynda för att passa tider när jag ska träffa patienter, säger Julia Schou.

En nackdel med digifysisk vård är kravet på läs- och skrivkunnighet hos patienterna, vilket kan stänga ute människor. Men videosamtal kan fungera för alla, menar Julia Schou.

Ersättningsfrågan är ett annat problem. Fler digitala kontakter kräver enligt Julia Schou att husläkaravtalet ändras mot mer kapitering, det vill säga ett fast belopp per listad patient. Ett sådant ersättningssystem är på gång, enligt ­ Sophie ­Näslund. Hon leder projektet för digifysiskt ­arbetssätt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Sophie Näslund

Sophie Näslund

Förenkla administrationen

– Vi jobbar med att ta fram nya avtal för olika vårdformer. Vi tittar också på hur vi ska förenkla det administrativa arbetet med till exempel registreringar och kopplingen till TakeCare, säger hon.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen stöttar de vårdcentraler som vill jobba digifysiskt med råd om teknisk plattform och hur man kommer igång. Däremot ges inget ekonomiskt stöd.

Sophie Näslund märker av ett ökat intresse för det nya arbetssättet inom primärvården.

– När vi började informera om det frågade sig många verksamhets­chefer om de skulle införa det. I dag undrar de när de kan börja jobba så här.

Anna Bratt

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad