Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Kardiovaskulär risk styr behandling av hypertoni

Publicerat 2020-12-10

Vid vilket blodtryck ska farmakologisk behandling inledas? Vilka patienter med hypertoni ska erbjudas statin? Vilka statindoser och lipidmål gäller? En ny uppdaterad riskskattningsalgoritm ger vägledning.

Hypertoni är den enskilt största behandlingsbara orsaken till sjukdom och förtida död. I dag finns en påtaglig underbehandling av både högt blodtryck och förhöjda blodfetter.

I samband med att en patient noteras ha förhöjt blodtryck finns mycket att vinna på att redan från början göra en skattning av den totala kardiovaskulära risken. Det ger riktning för farmakologisk behandling både vad gäller blodtryck och lipider och ger samtidigt ett bra stöd för rådgivning kring livsstilsförändringar. Den bästa preventiva behandlingen tar hänsyn till hela patientens riskprofil.

SCORE är ett välkänt riskskattningsverktyg som särskilt rekommenderas för personer 40–70 års ålder utan hjärt-kärlsjukdom. Men för många patienter i primärvården är SCORE mindre lämplig på grund av patientens ålder eller för de med hypertoni eller hjärt-kärlsjukdom där specifika ­evidensbaserade behandlingsriktlinjer och mål finns.

Algoritm för primärvården

För patienter med diabetes rekommenderar ­Läkemedelsverket NDR:s riskmotor. I själva verket används den sällan i klinisk praxis. Ett alternativ som vi föreslår (som följer de senaste ritktlinjerna från ESC/ESH) är att innefatta diabetes i samma riskbedömning. De allra flesta patienter med diabetes mellitus typ 2 bör förutom att genomföra livsstilsförändringar också ges behandling med statin.

Nu finns Läkemedelsverkets risktabell från 2014 uppdaterad utifrån de senaste europeiska riktlinjerna från ESC/ESH för utredning och behandling av hypertoni.

Denna riskskattningsalgoritm ger möjlighet till enkel och överskådlig riskskattning för så gott som alla patienter med högt blodtryck. Den ger tydliga riktlinjer kring när och hur behandling av hyper­toni bör inledas och vilka patienter som bör erbjudas behandling med statin (se tabeller på sidorna 27–28 ).

I algoritmen framgår även viktiga riskfaktorer att ta hänsyn till och därmed vilka livsstilsförändringar som är prioriterade. Riskskattnings­algoritmen kan med fördel användas tillsammans med patienten för ökad delaktighet, motivation och förståelse.

Riskskattning är komplex och våra patienter skiljer sig åt. Detta riskskattningsverktyg ska ses som ett stöd i kliniken och gör inte anspråk på att vara facit för hur den enskilda patienten ska handläggas.

Så här använder du riskskattningsalgoritmen

  1. Mät blodtryck frikostigt och diagnostisera hypertoni.
  2. Kartlägg ”Viktiga faktorer för riskbedömning Pdf, 1.9 MB..
  3. Skatta sedan patientens kardiovaskulära risk med hjälp av algoritmen.
  4. Inled hypertonibehandling med stöd av algoritmens riktlinjer.
  5. Hos äldre sköra personer och hos patienter med mild hypertoni och i övrigt låg risk kan man överväga att inleda behandling med endast en läkemedelsklass.
  6. Tag ställning till behandling med statin (se tabell Pdf, 1.8 MB.).
  7. Glöm inte! Informera och erbjud evidensbaserad, personcentrerad rådgivning kring livsstilsförändringar. Detta sker med fördel hos sjuksköterska eller dietist.

Erika Hörnfeldt, allmänläkare, specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar, Stureby vårdcentral
Tomas Forslund, allmänläkare, specialist i allmänmedicin, Gröndals vårdcentral
Thomas Kahan, överläkare Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus
Samtliga medlemmar i Region Stockholms expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar

Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.

Senast ändrad