Avvakta med antibiotika i 2–3 dygn vid okomplicerad akut mediaotit hos barn 1–12 år

Akut mediaotit är vanligast hos barn under 5 år, men förekommer i alla åldrar. Varje år räknar man med ungefär 200 000 fall i Sverige. Det finns en stark korrelation till virusinfektioner. Akut mediaotit uppstår som regel i samband med en virusinfektion i de övre luftvägarna. Smärta i öronen är det vanligaste symptomet och är relativt specifikt (alla åldrar). Hos barn är övriga symtom som feber, hosta, snuva, skrikighet och att ta sig åt öronen vanliga vid alla typer av övre luftvägsinfektioner.

Flytning ur hörselgången tillsammans med akuta symptom på mediaotit är ett säkert tecken på sjukdomen. Man bör bedöma trumhinnans rörlighet och grad av buktning. Trumhinnans färg utgör ett mindre säkert tecken på otit. Samtidig förekomst av buktning, strukturlöshet, ogenomskinlighet, och nedsatt rörlighet av trumhinnan ökar sannolikheten för korrekt diagnos till 90 procent.

Antibiotikabehandling har liten effekt

De vanligaste bakterierna vid akut mediaotit är i turordning: Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis samt Streptococcus pyogenes (grupp A-streptokocker). Streptococcus pyogenes kan ge svår akut mediaotit med allvarliga komplikationer, men är relativt ovanlig (cirka 5 procent av alla fall. Införandet av allmän vaccination mot pneumokocker (2007 i Stockholms läns landsting, 2009 i hela riket) beräknas reducera antalet episoder av akut mediaotit med cirka 7–8 procent, enligt tidigare studier.

Virus kan också orsaka akut mediaotit. Det går inte att säkert skilja mellan virusorsakad otit och bakterieorsakad med enbart klinisk diagnostik. Akut mediaotit spontanläker oftast, vilket delvis kan förklaras med att många episoder orsakas av virus. Bakteriorsakad akut mediaotit kan ibland leda till allvarliga komplikationer (mastoidit, labyrintit, meningit).

Antibiotikabehandling vid akut mediaotit syftar främst till att minska symtomen. Komplikationer som mastoidit är sällsynta och motiverar inte i sig att man behandlar alla patienter med antibiotika. För barn 1–12 år är effekten av antibiotika liten. I en översiktsartikel från Cochrane från 2010 anges att 84 procent av barnen blir bra inom en vecka med antibiotika jämfört med 78 procent utan antibiotika. Recidivotit, perforation och sekretorisk mediaotit (öronkatarr, otosalpingit) var lika vanliga med som utan antibiotikabehandling. Hos barn under 2 år med säkerställd akut mediaotit är effekten av antibiotikabehandling större, särskilt vid bilateral sjukdom.

Antibiotikabehandling verkar öka risken på individnivå för kolonisation med Haemophilus influenzae med nedsatt känslighet för antibiotika.

Aktiv exspektans hos barn 1–12 år

För barn mellan 1 och 12 år med okomplicerad akut mediaotit rekommenderas aktiv exspektans utan antibiotikabehandling. Komplicerande faktorer som till exempel svår smärta trots adekvat smärtlindring, akut mediaotit med perforation, förekomst av cochleaimplantat, kraniofaciell missbildning, nedsatt immunförsvar eller känd sensorineural hörselnedsättning motiverar antibiotikabehandling.

Aktiv exspektans innebär att föräldrar/patienter är informerade om förväntat normalförlopp och tecken på eventuella komplikationer. Vid avvikande läkningsförlopp bör en ny läkarbedömning göras snarast vid försämring, och vid utebliven förbättring senast efter tre dygn från symtomdebut.

För barn under 1 år och ungdomar över 12 år samt för vuxna rekommenderas alltid antibiotika vid säker akut mediaotit. Barn under 2 år med bilateral akut mediaotit rekommenderas också behandling med antibiotika, liksom patienter i alla åldrar med akut perforation av trumhinnan till följd av akut mediaotit. Penicillin V rekommenderas.

Vaccination mot pneumokocker verkar inte innebära något säkert skydd mot utveckling av mastoidit, varför information om att söka läkare vid tecken till komplikationer är oförändrat viktigt.

För barn med rör i trumhinnan som får akut öronflytning rekommenderas behandling med enbart örondroppar (Terracortril med Polymyxin B) i första hand.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar

Källa

1. Läkemedelsverket. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) – rekommendation 2010 (arkiverad)
2. Sanders S,Glasziou PP,DelMar C, RoversMM. Antibiotics for acute otitis media in children.Cochrane Database Syst Rev. 2004;(1):CD000219. PubMed
3. SFAM. Kvalitetsindikatorer. Otit hos barn 1-12 år
   
4. Te Molder M, de Hoog ML, Uiterwaal CS, van der Ent CK, Smit HA, Schilder AG et al. Antibiotic Treatment for First Episode of Acute Otitis Media Is Not Associated with Future Recurrences. PLoS One. 2016 Sep 15;11(9):e0160560. PubMed
5. Gisselsson-Solen M, Hermansson A, Melhus Å. Individual-level effects of antibiotics on colonizing otitis pathogens in the nasopharynx. Int J Pediatr Otorhinolaryngol. 2016 Sep;88:17-21. PubMed
   
6. Shin JJ. Antibiotics administered for acute otitis media have modest benefits and adverse effects. Evid Based Med. 2016 Oct;21(5):181. PubMed
   
7. van Dongen TM, van der Heijden GJ, Venekamp RP, Rovers MM, Schilder AG. A trial of treatment for acute otorrhea in children with tympanostomy tubes. N Engl J Med. 2014 Feb 20;370(8):723-33. PubMed
   
8. Groth A, Enoksson F, Hermansson A, Hultcrantz M, Stalfors J, Stenfeldt K. Acute mastoiditis in children in Sweden 1993-2007--no increase after new guidelines. Int J Pediatr Otorhinolaryngol. 2011 Dec;75(12):1496-501. PubMed
   
9. Venekamp RP, Sanders SL, Glasziou PP, Del Mar CB, Rovers MM. Antibiotics for acute otitis media in children. Cochrane Database Syst Rev. 2015 Jun 23;(6):CD000219. PubMed
   
10. Fortanier AC, Venekamp RP, Boonacker CW, Hak E, Schilder AG, Sanders EA et al. Pneumococcal conjugate vaccines for preventing otitis media. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Apr 2;(4):CD001480. PubMed