Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Meteorism – rekommendationer för behandling

Gas

Gas förekommer i små mängder i tarmen, normalt mindre än 200 ml. Den kommer huvud­sakligen från nedsvald luft, diffusion från blodet, bakteriell produktion och från en kemisk reaktion mellan bikarbonat och saltsyra.

Gas avlägsnas från tarmen via rapning, passage via rektum (flatulens), diffusion till blodet och bakteriell konsumtion. Passage via rektum har i studier visat sig variera mellan 476 ml och 1 491 ml per dag, i genomsnitt 705 ml per dag. Frekvensen är i genomsnitt 10 gånger per dag men med stor spridning och 20–25 gånger per dag räknas som normalt.

Tarmgas består till 99 procent av kväve, syre, väte, koldioxid och metan. Fördelningen dem emellan varierar över tid, mycket beroende på födan och tarmfloran.

Kväve kommer från nedsvald luft medan vätgas, koldioxid och metan produceras i tarmlumen. Vätgas och koldioxid i flatus kommer från nedbrytning av fermenterade malabsorberade kolhydrater.

Stora flatusmängder beror framför allt på ökande vätgasvolymer. En diet med endast litet intag av laktos, stärkelse och baljväxter reducerar flatusmängden hos de flesta individer.

Flatus dåliga lukt kommer från små mängder svavelinnehållande gaser. Dessa absorberas normalt fullständigt genom tarmväggen. Illaluktande gaser kan bildas vid snabb tarmpassage och när svavelinnehållet i tarmen är stort på grund av konsumtion av till exempel öl och proteiner som metaboliseras av tarmfloran.

Klinisk handläggning

Patienter som söker vård för gasrelaterade symtom har i hög utsträckning även andra mag-tarmsymtom som vid IBS (irritable bowel syndrome). Ofta upplever patienten med IBS svullnad och uppblåsthet som de mest plågsamma symtomen.

Rapning sker av nedsvald luft i samband med måltid. Större mängder nedsvald luft kan upplevas som uppblåsthet och tryckkänsla i övre delen av buken. Patienter med upprepade rapningar aspirerar luft till hypofarynx före varje rapning. Större delen av den luften kommer aldrig ned till magsäcken.

Gasrelaterade symtom är sällan förknippade med allvarlig sjukdom, men bör föranleda vidare utredning vid:
– nydebuterade symtom hos en äldre patient
– samtidig diarré (malabsorption, celiaki, laktos-, fruktosintolerans).

Gasrelaterade symtom förekommer även vid anorexia, bulimi, obesitas och cirkulations-insufficiens i de mesenteriska kärlen, ascites.

Behandling

Bekräftelse av patientens symtom och en förklaring av orsaken är grundläggande för all behandling.

Diet

Rekommendationen är att äta långsamt, tugga noga, lägga ned besticken mellan varje tugga och att inte svälja ned tuggan med vätska, utan i stället dricka när tuggan är svald.

Undvikande av kolsyrade drycker och tuggummituggande rekommenderas, men några övertygande studier av nyttan med detta finns inte. Födoämnen som ger ökad mängd gas är i första hand fiber, baljväxter, brysselkål, morötter, selleri, bananer, russin, aprikos och katrinplommon.

Däremot ger sallad, tomater, avokado, blomkål, broccoli, sparris, ris och nötter liten gasutveckling. Minskning att fettintaget kan ha effekt eftersom fett minskar gas-clearance från tarmen.

Farmakologisk behandling

Behandling med dimetikon saknar vetenskapliga belägg, men används av många patienter. Över huvud taget är den vetenskapliga dokumentationen för behandling av gas­relaterade symtom mager, men i den kliniska vardagen används olika strategier.

Pre- eller probiotika har i mindre studier visat sig ha effekt på uppblåsthet och flatulens hos patienter med IBS. Troligen har olika bakteriestammar varierande effekt på symtomen. Bifidobakterier verkar ha en bättre effekt, men någon säker rekommendation kan inte göras.

Patienter med förstoppning och samtidiga distension- och flatulensbesvär har effekt av intensifierad förstoppningsbehandling. Eventuellt kan biofeedback-behandling vara effektiv när patienten lärt sig att reglera den anala sfinkterfunktionen.

Spasmolytika kan ha effekt eftersom de minskar motoriken och ökar toleransen för gas.

IBS-patienter med gasrelaterade symtom rapporterar förbättring efter behandling med amitriptylin i låg dos.

Prokinetika som neostigmin ökar gasclearance och minskar bukomfånget och 5HT4-receptoragonister (tegaserod, ej godkänt i Sverige och prukaloprid (Resolor), nyligen godkänt i Sverige) ökar tunntarmstransit. Metoklopramid minskar gasrelaterade besvär bättre än placebo. Nya prokinetiska läkemedels effekter kan i framtiden bli intressanta för behandling av gasrelaterade symtom.

Övrig behandling

I många länder används tarmmassage som behandling för att få kolongas att komma ut. Med patienten i ryggläge masseras med cirkulära rörelser under utandningsfas. Man börjar nere i höger fossa och fortsätter sedan efter tarmen ned till vänster fossa.

Hypnosbehandling vid IBS har även visat effekt på de gasrelaterade symtomen.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar

Källa

  1. Di Stefano M, Miceli E, Armellini E, Missanelli A, Corazza GR. Probiotics and functional abdominal bloating. J Clin Gastroenterol. 2004 Jul;38(6 Suppl):S102-103. Pubmed
  2. Levitt MD. Volume and composition of human intestinal gas determined by means of an intestinal washout technic. N Engl J Med. 1971 Jun 24;284(25):1394-1398. Pubmed
  3. Levitt MD, Bond JH Jr. Volume, composition, and source of intestinal gas. Gastroenterology. 1970 Dec;59(6):921-929. Pubmed
  4. Gonsalkorale WM, Miller V, Afzal A, Whorwell PJ. Long term benefits of hypnotherapy for irritable bowel syndrome. Gut. 2003 Nov;52(11):1623-1629. Pubmed
  5. Sullivan SN. Functional abdominal bloating with distention. ISRN Gastroenterol. 2012;2012:721820. Epub 2012 Jun 19. Pubmed

Senast ändrad 2019-07-01