Torra ögon är ett vanligt ögonproblem som drabbar cirka 10–15 procent av alla vuxna och tilltar med stigande ålder. Minskad tårsekretion och förändrad balans i tårsammansättningen kan leda till att kornea och konjunktiva utsätts för varierande grad av uttorkning med besvär i form av skavkänsla, trötthet i ögonen och ibland dimsyn.
Tårvätskan består av olika komponenter:
Tårvätskan får därmed en ytspänning som gör att den kan stanna kvar på ögat en stund efter varje blinkning. Genom att hålla kornea fuktig skapar tårvätskan förutsättningar för en korrekt optik i kornea, och bidrar att reglera korneas hydreringsgrad samt svarar för en stor del av syretillförseln till korneas epitel. Dessutom sköljer tårarna bort främmande föremål och innehåller bakteriedödande enzymer, bland annat lysozym.
Patienter med torra ögon kan uppleva sveda, gruskänsla, skav, brännande känsla, trötthet, dimsyn och torrhetskänsla i ögonen. Ibland kan, paradoxalt nog, en del patienter uppleva att ögonen känns vätskefyllda. Detta beror ofta på att balansen i tårarna är störd och en relativ brist på de smörjande komponenterna med fett och slem. Små epiteldefekter på kornea kan också medföra ett reflexmässigt flöde av tårar vilket inte ger någon nämnvärd lindring av besvären.
Den vanligaste orsaken till torra ögon är att tårproduktionen minskar med stigande ålder. Problemen är vanligare hos kvinnor.
Vid Sjögrens syndrom är tårproduktionen nedsatt på grund av en autoimmun inflammation i tårkörteln. Diagnosen ställs ofta efter att patienten haft symtom under lång tid och grundar sig på ett flertal kriterier, för ytterligare information, se http://www.sjogrensyndrom.se.
Andra vanliga orsaker till torra ögon kan vara blefarit, tillstånd efter virusinfektioner, läkemedel och vissa hudsjukdomar samt inflammatoriska sjukdomar i tårkörteln (särskilt sarkoidos). Långvarigt torra ögon kan i sig orsaka viss inflammation på ögats yta.
Exposition på grund av felställda ögonlock, proptos eller ofullständig blinkning kan ge uttalade besvär med uttorkning på ögats yta.
Torr miljö påverkar också ögats slemhinna och kan öka risken för att få besvär.
Ögonen är ofta rödsprängda och kan se "matta" ut. I kornealmikroskopet kan en ökad mängd debris ses i tårfilmen, och i mer uttalade fall punktata epiteldefekter och filamentösa trådar på kornealytan.
Exempel på tester vid torra ögon:
Behandlingen består dels av icke-farmakologiska åtgärder, dels av farmakologisk terapi. Det finns en mängd tårsubstitut tillgängliga och man får ibland pröva sig fram till vilket som passar den enskilde patienten bäst.
Nedan följer generella rekommendationer för behandlingen av torra ögon samt förslag på droppar lämpliga att använda vid olika grad av besvär.
Generella rekommendationer
Konserveringsmedel
Konserveringsmedel kan lösa upp tårfilmens lipidlager, hämma tårfilmens lysozymaktivitet, försämra epitelets sårläkning, ge epitelcelldöd, ökad kornealpermeabilitet och sensibilisering med risk för allergiutveckling.
Tårsubstitut kan köpas receptfritt på t ex apotek och hos optiker. Det finns ett flertal olika droppar och man får som patient ofta pröva sig fram. De tårsubstitut som är extemporetillverkade eller registrerade läkemedel går att förskriva på recept och omfattas i dagsläget av läkemedelsförmånen, förutsatt att medicinska skäl föreligger. Många nya tårsubstitut är inte registrerade läkemedel och därmed inte rabattberättigade. Dessa kan fungera lika bra eller bättre för den enskilde patienten.
Kort information om behandling av torra och irriterade ögon för utskrift till patient.
Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för ögonsjukdomar
Uppdaterad: 2018-10-25
Viss.nu
Senast uppdaterat
2018-10-10
(ursprungligen publicerat 2002-12-19)