Fler med IBD hämtar ut TNF-hämmare

Läkemedelsverket kom hösten 2021 ut med en uppdaterad behandlingsrekommendation för läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. För att få en ökad kunskap om läkemedelsanvändningen vid IBD och för att senare kunna följa om den nya behandlingsrekommendationen bidrar till en förändring av användningen, har Läkemedelsverket gjort en registerbaserad kartläggning över området för åren 2010–2019.

Den vanligaste läkemedelsgruppen som hämtas ut på recept vid IBD, Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är 5-ASA följt av kortikosteroider och immunmodulerare. För dessa läkemedel har det inte skett några större förändringar. Däremot har uthämtandet av TNF-hämmare och nyare läkemedel ökat. Den största ökningen står TNF-hämmare för, vilka varit godkända för behandling av IBD under hela perioden. År 2012 var det 1 736 personer med diagnosen Crohns sjukdom som hämtade ut minst ett recept på TNF-hämmare medan det under 2019 var 3 500 personer. Motsvarande siffror för dem med diagnosen ulcerös kolit var 724 respektive 2 039 personer.

– Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är kroniska sjukdomar. Idag har vi större möjlighet att behandla patienter med biologiska läkemedel. Målet är steroidfri remission, bibehålla hälsorelaterad livskvalitet och endoskopisk utläkning. Till min stora förvåning är användningen av 5-ASA vid Crohns sjukdom hög, trots att indikationen saknas. Dessa preparat är relativt dyra och inte helt utan biverkningar, säger Marjo Kapraali överläkare och ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för mag- och tarmsjukdomar.

Nya läkemedel

Under senare år har flera nya läkemedel registrerats för behandling av IBD, till exempel integrinhämmare (vedolizumab), interleukinhämmare (ustekinumab) och JAK-hämmare (tofacitinib). Användning av dessa märks också i statistiken.

Det var ingen större skillnad mellan uthämtandet av de olika läkemedelsgrupperna för kvinnor och män under år 2019 och inte heller syntes någon påfallande skillnad mellan olika åldersgrupper. Bland dem med Crohns sjukdom hade en tredjedel hämtat ut 5-ASA och en fjärdedel TNF-hämmare eller nyare läkemedel under 2019, medan motsvarande siffror för dem med ulcerös kolit var 95 respektive 12 procent.

Endast receptläkemedel

Kartläggningen omfattar inte läkemedel som ges på sjukhus eller specialistmottagning utan bara läkemedel som hämtats ut på recept. Sannolikt är därför ökningen av användning av TNF-hämmare och integrinhämmare högre än den som framkommer här. TNF-hämmaren infliximab, integrinhämmaren vedolizumab och till viss del interleukinhämmaren ustekinumab ges intravenöst.

– Det vore intressant att veta hur stor del av patienterna med respektive diagnos som verkligen behandlas med biologiskt läkemedel, eftersom kartläggningen enbart belyser receptuttag. På så sätt skulle vi kunna jämföra oss med andra länder, för att bedöma huruvida vi behandlar för få eller för många, men också som kvalitetsuppföljning, säger Marjo Kapraali.

Antalet personer med registrerad diagnos ulcerös kolit och/eller Crohns sjukdom har ökat från 3,8 personer per 1 000 invånare under 2010 (och upp till två år tidigare) till 4,7 personer per 1 000 invånare under 2019 (och upp till två år tidigare).

Vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är målet med läkemedelsbehandlingen att patienten ska vara symtomfri och utan inflammation. Behandlingen är ofta livslång och kan innebära att olika läkemedelsgrupper behöver kombineras. Se även Läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) - behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket.

Susanne Elfving

Källa

1. Läkemedelsverket. Kartläggning av läkemedelsanvändning för personer med inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige. December 2021