Fler bör behandlas för hjärtsvikt

Frieder Braunschweig, adjungerad professor och överläkare i kardiologi på Karolinska universitetssjukhuset, inleder sin föreläsning under Kloka listan forum med att poängtera den höga innovationstakten för hjärtsviktsläkemedel:

– Det har varit flera paradigmskiften under senare år, varav det senaste är SGLT2-hämmare.
Han konstaterar samtidigt att trots att tillståndet har en hög dödlighet, 50 procent av hjärtsviktspatienterna dör inom fem år, ses en låg följsamhet till riktlinjer.

– Vi ser att långt ifrån alla patienter med indikation får optimal hjärtsviktsbehandling, säger Frieder Braunschweig.

Hjärtsvikt utgör ett allt vanligare kliniskt syndrom med stigande incidens och prevalens i en äldre befolkning och förekommer ofta i kombination med andra vanliga sjukdomstillstånd. Denna sjukdom innebär inte bara betydande lidande för patienterna, med ökad risk för mortalitet och sjukhusinläggningar, utan medför även betydande samhällskostnader.

Misstanke om hjärtsvikt bör väckas vid andfåddhet, trötthet och/eller bensvullnad. Därpå tas EKG och natriuretisk peptid. Normalt utfall av båda utesluter hjärtsvikt. Vid patologiskt EKG och/eller NT-proBNP >125ng/l ska ekokardiografi utföras för diagnos.

Hjärtsvikt klassificeras i olika subtyper beroende på hjärtats pumpförmåga och indelas i:

1. HFrEF: Hjärtsvikt med nedsatt ejektions­fraktion (EF), LVEF ≤40 %
2. HFmrEF: Hjärtsvikt med lätt nedsatt EF, LVEF 41–49 %
3. HFpEF: Hjärtsvikt med bevarad EF, LVEF ≥50 %
4. HFimpEF: Hjärtsvikt med förbättrad EF, där EF initialt var ≤40 %, men efter behandling förbättrats till EF >40 %. (Diagnosklassas fortfarande som HFrEF.)

För att korrekt diagnostisera HFpEF, vilket förutsätter ejektionsfraktion inom normalområdet, krävs ytterligare påvisad strukturell patologi och funktionella störningar förenliga med tillståndet vid hjärteko.

I Kloka listan 2022 ersattes den etablerade hjärtsviktstrappan med en ny behandlingsstrategi för HFrEF där samtliga fyra basläkemedel sätts in inom en relativ kort tidsperiod, se figur 1. Därefter ska läkemedlen titreras upp stegvis till måldoser. Behandlingseffekten ska utvärderas med regelbunden uppföljning. Vårdcentralen bör med fördel ta hjälp av en hjärtsviktsmottagning.

För behandling av hjärtsvikt med lätt nedsatt ejektionsfraktion, HFmrEF, övervägs samma läkemedelsbehandling som vid HFrEF.