Skriv inte ut antibiotika “för säkerhets skull”
Anna-Lena Fastén
Publicerat 2023-06-01
Medicinering som är skräddarsydd just mot de bakterier som orsakar aktuell sjukdom håller nere riskerna för antibiotikaresistensutveckling. Det minskar även risken för biverkningar och en i onödan störd bakterieflora i tarmen.
Antibiotika är en förutsättning för modern sjukvård. Om vi inte kan lita på att antibiotikan fungerar blir det mycket tveksamt att ge cytostatikabehandling, bedriva kirurgi eller vårda människor i intensivvård. Utan antibiotika skulle vi också förlora många för tidigt födda barn och nyförlösta kvinnor.
Strama – Samverkan mot antibiotikaresistens – arbetar för patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. Hur kan då sjukvården motverka antibiotikaresistens? Jo, genom att använda antibiotika klokt och genom att ha en god vårdhygien. Vårdhygien är en viktig pusselbit eftersom god hygien dels minskar smittspridningen av redan resistenta bakterier, dels minskar vårdrelaterade infektioner och därmed behovet av antibiotika.
Välj rätt antibiotika
Klok användning av antibiotika innebär att vi bara ger antibiotika när vi bedömer att det kan rädda liv, minska komplikationer eller minska symtom, inte annars. Vi bör också så gott det går välja medel som har effekt mot de bakterier som är relevanta för patientens sjukdom utan att påverka bakterier i mikrobiotan onödigt mycket. Detta låter kanske självklart, men antibiotikaanvändning ”för säkerhets skull” eller för att ”patienten starkt önskar det” förekommer fortfarande. I själva verket är antibiotika ”för säkerhets skull” ofta ganska osäkert, eftersom patienten då riskerar biverkningar och störd mikrobiota samt löper en ökad risk att bli bärare av resistenta bakterier helt i onödan. I vissa lägen är det alltså sämre för patienten att få antibiotika än att inte få det.
MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus, är gula stafylokocker som är resistenta mot betalaktamantibiotika. MRSA är i sig inte ”farligare” eller mer aggressiv än andra S. aureus, men kan inte behandlas med våra förstahandsantibiotika om en infektion uppstår. Bakterien överförs via direkt eller indirekt kontakt. God vårdhygien är effektivt för att förhindra smittspridning i sjukvården.
ESBL står för Extended Spectrum Betalactamase och är inte en enda sorts bakterie utan ett enzym som kan bildas av gramnegativa tarmbakterier, allra vanligast hos E. coli. ESBL-bildande bakterier är resistenta mot cefalosporiner och ofta korsresistenta mot andra antibiotikaklasser. Vid en okomplicerad akut cystit brukar ändå pivmecillinam eller nitrofurantoin fungera. Den vanligaste smittvägen är fekal-oral. Utlandsresor utgör en ökad risk för bärarskap och samma åtgärder som gäller för att minska risken för turistdiarré – god handhygien, skala frukt, äta ordentligt upphettad mat – minskar även risken för ESBL. Vid svår sjukdom kan ESBL-bildande bakterier som regel behandlas med våra breda sistahandsmedel, karbapenemerna.
ESBLcarba är ESBL-bildande bakterier som dessutom är resistenta mot karbapenemer. Ofta är bakterierna resistenta även mot andra antibiotikasorter. Vid infektioner med ESBLcarba kan det vara svårt att hitta en fungerande behandling.
Läs gärna mer på smittskyddstockholm.se.
Antibiotikaförskrivningen i Sverige har minskat kraftigt de senaste 30 åren, särskilt till små barn. I början av 1990-talet delade 1 000 barn i åldern 0–4 år på nästan 1 300 antibiotikarecept årligen.
Nu är siffran nere på cirka 250. För personer 65 år och äldre ligger förskrivningen mer stabilt och det är nu denna åldersgrupp som får flest antibiotikarecept per person (se figur). Det är nog sannolikt rimligt att äldre personer får mest antibiotika – de har en högre sjuklighet och ofta mindre marginaler att själva läka ut sin infektion. Samtidigt är äldre och sköra människor också mest utsatta för antibiotikans nackdelar, exempelvis svår diarré, så en noggrann avvägning av för- och nackdelar med behandlingen måste alltid göras.
Stockholms län låg länge högst i landet vad gäller antalet uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år, trots att vi har en relativt ung och frisk befolkning. Glädjande nog har Stockholm arbetat sig neråt på listan de senaste åren, och ligger nu till och med under riksgenomsnittet. 2022 landade Stockholms län på 248 recept per 1 000 invånare, jämfört med 251 för Sverige som helhet. Under pandemin sågs en kraftig nedgång i antalet recept, men nu ökar det igen, i mars 2023 till 261. Förhoppningsvis kan vi ändå stanna på nivån omkring 250, som är det nationella patientsäkerhetsmålet.
Resistenta bakterier ökar
När det gäller de anmälningspliktiga resistenta bakterierna ser läget inte lika ljust ut. Efter en tillfällig nedgång under pandemin, sannolikt till följd av minskat resande, ses nu en ökning av antalet anmälda fall. ESBL är vanligast med över 2 700 anmälda fall i Stockholm 2022, medan MRSA kommer på andra plats med drygt 900 fall. ESBLcarba är fortfarande relativt ovanlig men ökar oroväckande från 75 fall 2019, till 110 år 2022. Vid infektioner med ESBLcarba kan det vara svårt eller omöjligt att hitta en fungerande behandling.
Bärarskap av resistenta bakterier, till exempel MRSA på huden eller ESBL-bildande E. coli i tarmen, är inget man märker av och det ska som regel inte behandlas. Först när en bakterie orsakar en infektion uppstår problemet med hur man ska kunna behandla patienten. Tack vare att vi i Sverige länge har använt antibiotika ganska klokt och också har en bra vårdhygien går det oftast att hitta en lösning. Vi behöver fortsätta arbeta medvetet med frågan för att kunna använda antibiotika även i framtiden.
Anna-Lena Fastén, Specialist i allmänmedicin Strama Stockholm
Observera: nyhetstexterna är aktuella när de publiceras och uppdateras normalt inte.
Senast ändrad