Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Stockholmare minst nöjda med sina hörapparater

Kvinna med hörapparat. Foto: Johnér, Jens Lindström
Publicerat 2021-11-29

Det finns över 4 000 olika modeller av hörapparater att välja mellan. Därför är det kanske inte så konstigt att patienter upplever valet som svårt. Det handlar om att identifiera sina behov och välja rätt apparat utefter det. Men trots att Stockholm har ett system med mycket valfrihet är patienterna minst nöjda i landet.

Av alla användare av hörapparater i Sverige anser de i Stockholm att de har fått ut minst nytta av sina hörapparater. Det visar en ny rapport från det Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering. De har, genom enkäter till användarna, frågat hur de upplever nyttan, informationen kring och funktionen av hörapparaterna. Undersökningen har mätt användarnas synpunkter mellan maj 2020 och augusti 2021 och på en skala från ett till fem får Stockholm betyget 3,91 i nytta medan den bästa regionen, Jönköping, får 4,11. En skillnad på 0,20 i mellan bästa och sämsta region kan tyckas liten, men den är relevant.

– En kliniskt relevant skillnad anges som skillnaden mellan att ha en eller två hörapparater och det motsvarar 0,18 på den här skalan. Så om alla patienter i Jönköping bara skulle få en hörapparat så skulle de ändå uppleva samma nytta som patienterna i Stockholm som får två. Så det är relativt stora skillnader, säger Peter Nordqvist, ordförande i den referensgrupp som ansvarar för kvalitetsregistret. Det är heller ingen tillfällig placering.

– Stockholm har legat lite lägre för indikator nytta under ett antal år. Det kan ha flera orsaker. I regionen finns en större variation av privata aktörer jämfört med andra regioner vilket gör att det blir svårare att hålla en jämn kvalitet. Man har också olika vårdvalssystem i regioner vilket i sin tur påverkar olika faktorer, till exempel hur mycket tid man kan lägga per patient. Både Skåne och Stockholm har dock liknande vårdvalssystem och där finns det skillnader i resultat mellan de båda regionerna, säger han.

Vårdvalssystemet i Stockholm, som har funnits sedan 2011, innebär att användarna har tre olika valmöjligheter. Antingen kan man välja att låna en hörapparat ur regionens upphandlade sortiment. Eller så kan man använda den vårdvalscheck på 2 380 kr per hörapparat för att köpa sina hörapparater. Slutligen kan man välja att lägga till extra pengar utöver checken för att få tillgång till andra, dyrare, hörapparater. Och det finns gott om olika modeller till olika priser att välja på.

olika hörapparater

– Jag räknade en gång när jag jobbade inom vuxenrehabiliteringen och då hade vi över 4 000 olika modeller av hörapparater, säger Jeannette Ekblom Hägerström, universitetsadjunkt och legitimerad audionom vid enheten för Audiologi, CLINTEC vid Karolinska institutet. Det är därför inte så konstigt att valet av hörapparat kan vara svårt och verka rörigt. Ett ytterligare problem är att hanteringen av hörapparater ligger helt utanför primärvården. I Stockholm finns särskilda kliniker för att prova ut hörapparater och dessa kliniker ägs i huvudsak av hörapparatsföretagen.

– Här är det en skillnad jämfört med läkemedelsområdet. Astra eller Pfizer får inte öppna apotek och sälja sina mediciner, men på hjälpmedelsområden finns inte den distinktionen utan tillverkare av hörapparater har möjlighet att äga klinikerna som provar ut hörapparaterna, säger Peter Nordqvist. Han berättar att personer som upplever att de hör sämre kan själva gå till valfri hörselklinik och få sin hörsel undersökt och får sedan hjälp att välja en lämplig apparat.

– Först väljer man en klinik och sedan väljer man en hörapparat i samråd med en audionom på kliniken. I den här processen är inga läkare inblandade vilket var vanligt förr i tiden, säger han.

Fakta hörapparater

Hörapparater kan grovt delas in i två grupper:

 

Bakom örat-apparater
Vanligaste hörapparaten där tekniken sitter i ett skal bakom örat och ljudet leds in i örat via en plastslang eller där högtalaren sitter i hörselgången. Skalen finns i olika färger och det finns även apparater som är vattentäta för simning ned till en meters djup.


I örat-apparater
Patientens hörselgångar gjuts av och unika apparater tillverkas för patientens öron. Finns i tre varianter som antingen fyller ut hela öronmusslan, sitter enbart i hörselgången eller den minsta som sitter inne i hörselgången och knappt kan ses utifrån. Hörselgångens storlek och form kan begränsa vilken typ av apparat som kan användas och i vissa fall kan det vara omöjligt att göra en i örat-apparat.


Källor: Jeannette Ekblom Hägerström, Peter Nordqvist

Fakta Vårdval Stockholm

Personer i behov av hörapparat har tre val:

  1. Låna en hörapparat ifrån regionens upphandlade sortiment.
  2. Köpa en hörapparat inom beloppet för den så kallade hörselchecken på för närvarande 2 380 kr per hörapparat + 1 020 kr i reparationskonto per apparat.
  3. Lägga till egna pengar utöver checkens belopp för att få tillgång till ett större sortiment av hörapparater.

Källor: vardgivarguiden.se, 1177.se/Stockholm

Det har dock framförts kritik mot systemet där representanter för Hörselskadades riksförbund har pekat på att klinikerna ofta lyfter fram
den egna firmans modeller och försöker sälja de dyrare varianterna. Och här finns det exempel på hörapparater som kostar både 20 000 och 25 000 kronor paret. Frågan är då vad man får för den extrakostnaden?

– Det undrar faktiskt jag också, jag tycker att det är horribelt dyrt, säger Jeannette Ekblom Hägerström.

Både hon och Peter Nordqvist menar att alla de hörapparater som finns i det upphandlade sortimentet har en bra grundnivå. Sedan är det mer en fråga om extrafinesser som kan öka på priset. En sådan sak är uppladdningsbara batterier, som gör apparaterna något dyrare i inköp, men som samtidigt gör att man slipper köpa batterier vilket kan minska kostnaden i längden. En annan faktor som kan skilja är antalet mikrofoner. De flesta hörapparater har två mikrofoner, men mer avancerade har fler. Med flera mikrofoner kan man mäta tidsskillnaden när ljudet träffar mikrofonerna och på så sätt bättre avgöra om ljudet kommer framifrån eller från sidan. Hörapparaten kan sedan förstärka ljud framifrån och försvaga ljud från sidan för att förbättra hörupplevelsen. Hörapparaterna kan också kommunicera med varandra för att ge en ännu bättre upplevelse. Många apparater kan också kopplas till mobilen och till internet och styras av olika appar.

Graf: Stockholm i botten

– Hörapparater är förmodligen den mest avancerade medicintekniska produkt som används inom sjukvården. Allt ska få plats på en mycket liten yta och det är extrema krav på hur lite ström allt får dra. Jag skulle säga att hörapparater är mer avancerade än en pacemaker om man tittar på de tekniska lösningarna, säger Peter Nordqvist.

Men mycket handlar också om hur bra inställd apparaten är.

– En lite billigare apparat som ställs in på ett bra sätt kan var bättre än en dyrare apparat som får en sämre inställning. Audiomens roll vid utprovningen av hörapparater är otroligt viktig, både var gäller att lyssna av vilka behov patienten har ochför att ställa in hörapparaten på ett korrekt sätt, säger han.

Generellt gäller att användare behöver titta på sin vardag och se vilka extrafinesser som behövs för att lösa behoven. Är man väldigt social och träffar ofta vänner som man vill prata med i grupp? Tycker man om att gå på teater och konserter och vill höra bra där? Kör man mycket bil och pratar i telefon under körningen? Eller sitter man mest
hemma och gillar att titta på tv? Det är olika behov som kräver olika lösningar.

– Den enklaste problemet att lösa är att få ett bra ljud från tv:n, då ska man ha en bra integration med den. Den svåraste situationen är babbelsituationen när flera människor pratar i ett rum. Då måste man använda all teknik som finns för att förbättra signal/brus-förhållandet. Det allra bästa är att ha en extern mikrofon, det kan man ansluta till vissa apparater. Då kan man fokusera mikrofonen på den personen som man vill lyssna på, säger Peter Nordqvist.

Fredrik Hedlund

Senast ändrad